Senaste inläggen

Av Thomas Forsberg - Lördag 3 dec 22:35

Det sägs väl att en olycka sällan kommer ensam. Och det stämmer väldigt bra in på den här dagen. Och då kan jag redan nu avslöja att SAIK:s förlust är den olycka jag bryr mig minst om…..

Vi tar det väl från början.


En vakna och så var den dagen förstörd… Nja, inte riktigt så illa kanske. Men att kliva upp 5.30 en lördag kan ju lätt få en på dom tankarna faktiskt. Det var hockeytajm för Hugo och faktiskt också nu även Joel som verkar tycka att hålla på med två idrotter (bandy och basket) var för lite. Så samling satt till klockan 07.00 och med andra ord som vilken vardag som helst i det gula huset i Ockelbo.


Jag kanske borde ha förstått vad denna dag hade att bjuda på när glasskålen i diskstället stod i vägen för en smått stressad Forsberg och for i backen och i ett nafs förvandlades till ett 50-bitars glaspussel. Dammsuga klockan 06.11 är ju en hit, oavsett dag…


Sen flöt det på ett tag. Vi for in till Gävle för möte med klassiska GGIK och det bjöds på en spännande och välspelad match i U10 serien. Grabbarna i Ockelbo Hockey har verkligen utvecklat sitt spel och gjorde en kanonmatch. Jag vet att man inte ska räkna resultat i dessa serier men det blev en hedersam uddamålsförlust.


Efter den mer eller mindre obligatoriska snabbmatslunchen på en hamburgerkedja for vi hem för att gå på lite stämningsfull julmarknad. Glögg, tomtar, halmbockar, hemgjorda saker, lotterier och kladdiga karameller. Precis som det ska vara.


Sen var det dags att åka hem för att ordna inför bandymatchen. Datorn sattes upp och kaffet gjordes i ordning. Efter en dag med lite flängande hit och dit, skulle nu betalas med lite bra bandy från Jernvallen.


14.45 slog jag på sändningen och redan här började jag ana oråd. Bilden frös vid flera tillfällen och omstarterna avlöste varandra. Frustrationen började nu byggas upp en aning.


Och när så matchen drog i gång så höll sändningen i ett par minuter innan den låstes. Ja men nu går det ju bra här… Logga in och logga ut. Men inget hjälpte. Hann i alla fall se det två första målen.


Sen dök en skylt upp om att det var tekniska bekymmer från Jernvallen. Nämen, det menar ni inte… Tekniska fel i Sandviken och härdsmälta i Ockelbo… Samtidigt någonstans inne i köket hördes ljud som påminde om vatten som skvalade. Just ja.. Jag hade ju haft på diskmaskinen…


Tiden gick och bilderna från Jernvallen stod stilla. Då växlade jag över till Radio Sandviken som sände matchen, på ett för övrigt lysande sätt med Hans Andersson och Svenne Olsson vid mickarna. Undrar jag om jag har någon chans att komma tillbaka för någon sändning efter att dom briljerat?


Tyvärr så förmedlade dom mest positiva rapporter för alla Brobergare. Det verkade som att SAIK hade en sådan där match som man får ibland. När man inte är riktigt där. Hur det nu kan bli det, i ett länsderby?


31.38 in i matchen så gjorde Stefan Larsson 2-1 för Broberg och ungefär tio sekunder senare så hördes Joels röst inifrån köket: Pappa, det sprutar ut vatten i köket!

Nu snurrade det vilt i herr Forsbergs skalle? Hur kan Stefan Larsson, 44 år gammal, fortfarande vara så jäkla bra och vad menade Joel med vattnet? Upp ur soffan flög jag i alla fall och dom sex meterna in till köket gick i Bolt-fart.


Nu är jag en man som är född med tummen mitt i hand vad det gäller hantverk och sådant. Men om vatten forsar ut ur köksskåpet under diskbänken, borde det innebära problem. Och det gjorde det…

Av med diskmaskinen och alla kranar som har med vatten att göra. Strumporna som tio sekunder tidigare var torr, om man räknar bort fotsvetten, var nu blöt rätt igenom. Detta kan inte vara bra….


Öppnandet av köksskåpet besannade mina farhågor när ett rör inte satt där jag antog att det skulle sitta och vattnet pumpade ut. För några sekunder så tänkte jag att det kanske inte var så farligt ändå. Kanske var det vara överdelen av som var vattenfyllt. Det kanske inte hade hunnit forsa ut så mycket. Så ut med allt från vattenkanna till soppåsen och torka upp.


I ca 23 sekunder var jag övertygad om att det inte var så farligt. Då såg jag att golvet hade en mystisk bubbla vid sparksockeln, under diskbänken. Okunnig som jag är kunde jag då ändå fastslå att mina förhoppningar om att det inte var så farligt, grusades. Det nya golvet som vi fick inlagt för två veckor sedan hade fått otrevligt besök via vatten. Och en snabb titt in under diskbänken bekräftade den dåliga och smått vattniga historien. Ca tre centimeter vattendjup rådde. Nu hade jag mer bekymmer än att Stefan Larsson är 44 år gammal och fortfarande en duktig bandyspelare….


Handdukar i mängder lades ut och sparksockeln revs och vattnet fortsatte att rinna ut. Då, precis då, hör jag ljud inifrån vardagsrummet. Ljudet har jag hört förr. Det är ljudet av en snart 2-år gammal pojk som hittat pappas dator på golvet och bestämt sig för att surfa på internet. Från vattenskada till möjligt datahaveri, förflyttade jag mig åter igen i Bolt-fart till vardagsrummet och fick tag i datorn. En snabb titt på den och jag kunde konstatera att den var hel. Men bildskärmen var upp och ner! Bandyplay, som fortfarande upplevde tekniska bekymmer från Jernvallen, var upp och ner… Ganska passande i och för sig… Jag har haft dator i över 20 år och aldrig lyckats få bildskärmen upp och ner. Love behövde 6 sekunder…


Kände dock ganska snabbt att det var ett litet problem i det hela så jag placerade datorn på lämplig höjd, ca 143 cm över havsytan och återvände till det lilla Medelhavet som rådde i köket….


Någonstans där befinner vi oss just nu. Vattnet är borta. Diskmaskinen har pensionerats. Ca 4 kvadratmeter golv är borttaget. Väntan till att det ska bli måndag har aldrig varit längre. 08.00 står jag först i telefonkön till försäkringsbolaget. Att SAIK gör en slät figur på Jernvallen och förlorar med 2-5 går mig faktiskt ganska obemärkt förbi…


Från någonstans hörs textraderna från sången om Pessimistkonsulten (skulle för övrigt kunna handla om mig...), ni vet den där när man lik förbannat hamnar i Hudiksvall. Det finns en rad som går så här:


”Och ni som sitter här ibland publiken, ni tror ni har det trevligt, men ni ska vara måttligt glada ni har säkert vattenskada i kåken när ni kommer hem igen…”


I kväll så tror jag fanimej man hamnar i Söderhamn….


ANNONS
Av Thomas Forsberg - Fredag 2 dec 23:01

Göta-Petter. Ja i dessa julkalendertider så passar uttrycket väl om kvällens matcher i elitserien. Eller vad sägs om detta?


Tillberga slår VSK med 3-2.

Tellus spelar 2-2 mot Hammarby med hjälp av jordens dragningskraft kanske.

Villa vinner det kokheta derbyt mot Vänersborg med 7-4.

Edsbyn och Bollnäs bjuder upp till en vildare variant av Hälsingehambon som till sist Bollnäs dansar hem med 7-3.

Vetlanda plockar sin andra raka seger när man slår Sirius med 7-4.

Och allt detta sker inför totalt 14681 personer! Ger ett snitt på 2936 på dessa fem matcher. Åh… Tänk om det kunde se så ut i varje omgång.


Innan vi vandrar vidare med matcherna kanske ni yngre läsare måste få detta med Göta Petter förklarat för er. Det var alltså ett uttryck som kom ifrån en julkalender som hette Teskedsgumman och året var 1967 och färgen fanns inte i alla hushåll på tv-apparaterna. Men bejublad blev denna kalender i alla fall och det handlade i korta drag om en gumma som ibland råkade ut för den märkliga egenskapen att hon blev liten som en tesked. Och då sa hon alltid Göta Petter, som man skulle fritt kunna översätta till ”Tusan också”.


I dag kanske man skulle säga ”Shit vad hände” eller något annat som på 60-talet nog hade ansetts vara alldeles för vulgärt. Så jag håller god ton och säger Göta Petter om:


…5400. Mer än så går det nog inte in i Lidköpings arenan om man inte börjar stapla människor på varandra och det var nog inte långt ifrån att man behövde göra det. Derbyt i den västra delen av bandysverige lockade precis så många som det på förhand pratades om. Och jag hann på tv-bilderna se något om en rekordsiffra när det gällde 50/50 lotterna. Tror att vinnaren åkte hem med över 60 000! Sjukt. Om det var en från Vänersborg får man väl se det som ett halvhyfsat plåster på såren.


För Villa vann denna match med 7-4. Det var en match som svängde lite hit och dit. Villa kopplade ett stadigt grepp i första halvlek med 5-2 ledning och rublerna stod inte högt i kurs då varken Lomanov eller hans två landsmän hade fått särskilt mycket uträttat.


I stället var det Boom-Boom Hedqvist som såg till att Vänersborg hittade in i matchen via två mål tidigt i andra halvlek och sedan levde matchen länge och väl. Till 87.49 för att vara exakt. Då hittade Esplund som vanligt den där lilla extra ytan där han kunde servera Daniel Andersson fram till 6-4 och rullgardin ner för IFK.


…..Tillberga slår alltså storebror Västerås med 3-2. Elitseriens hittills största skräll? Ja det och tillsammans med Gripens 2-2 mot… just ja, VSK. För vem hade kunna anat att detta skulle ske? Ja, Zocke var inne på det att så här jämnt har det aldrig varit mellan lillebror och storebror och så rätt han fick. Och kan ni tänka er. Under matchens sista fem minuter som jag följde så överröstade TB:s klack den VSK hade på plats. Och då pratar vi om ett lag som snittar på runt 250-300 personer per match i vanliga fall. Tillberga spelar för bra bandy för att ha så dåligt med publik. Dagens publiksiffra 3566 var riktigt bra och näst bäst av alla.


Ska jag nämna något om VSK också? Nä, detta är och förblir TB:s kväll i staden Västerås. I kväll är det lillebrorsan som partar loss.


….Det historiska derbyt på Zinken mellan Hammarby och Tellus slutar alltså 2-2 och här har vi nästa skräll på listan som nu är längre än på många säsonger och då har vi inte ens kommit halvvägs ännu. Alla mål i första halvlek och med Martin Deacon skickad av plan efter sin tredje utvisning (automatiskt matchstraff) är poängen Tellus tar, än mer skrällbetonad. Vilket gäng av kämpar detta verkar vara. Jag har skrivit det förr med det tåls att upprepas. Tellus är en frisk fläkt i elitserien.

Precis som i Västeråsfallet så väljer jag att ge lillebror rubrikerna även här….


….Frågan är om jag har sett Edsbyn spela med sådant tryck i grejerna och skapa fina lägen sedan dom fornstora dagarna i mitten av 2000-talet? Och ändå får man stryk med 3-7 mot ärkerivalerna Bollnäs. Hur går det ihop då? Ja om man under dom första 45 minuterna släpper i väg motståndarna till en 4-2 ledning, går det så. Men under andra halvleks första 30 minuter så pumpar Edsbyn på och vaskar fram läge på läge. Det är smått otroligt att man inte lyckas göra fler mål än det Määttä gör i första minuten. Men med hjälp av fru Fortuna och Ahionen i målet som gjorde en jättematch, kunde Bollnäs reda ut det och när man sedan har ett vasst anfallspar i Mickelsson och kanske framförallt Nilsson (4 mål i kväll) så är det vinnarreceptet i ett hett derby. Patrik Nilsson verkar ha fått en ordentlig nytändning och håller hans målgörande i sig, kommer motståndarna få det svettigt. Gillar Patrik skarpt och även om tröjfärgen inte är i min smak, så gläds jag med att han verkar trivas på bandyisarna. Men han behöver ju inte göra det så våldsamt mycket när han möter SAIK….


Vetlanda-Sirius kanske det inte var så mycket Göta Petter över men Vetlanda vinner med 7-4 och sin vana trogen så är Johan Löfstedt den som driver laget. Fyra poäng (2+2) i dag och en komfortabel seger även om Sirius skakade liv i matchen på slutet när man reducerade till 5-4. Men Pontus Blomberg såg kort därefter till att stänga till den lilla öppning som man lämnade. Vetlanda känns onekligen på gång nu och befinner sig på rätt sida av strecket med sina 11 poäng.


I morgon så är det SAIK mot Broberg på Jernvallen. Lite synd att man valde att lägga den här matchen på en lördagseftermiddag. Om inte annat för att jag inte kan åka in. Men det är nog inte bara jag som inte kommer till ”Vallen” i morgon. Skillnaden mellan en fredagskväll och ”Premier-Leauge” tid är publikmässigt sett säkert ca 400 personer, om inte mer. Från början låg den här matchen på fredagen. Varför flyttades den till lördag? Väntar mig inget svar..


SAIK kommer med största säkerhet att få kämpa hårt för att betvinga Broberg. Söderhamnslaget har en ruskig och obehaglig förmåga att spela bra mot just SAIK. Hoppas att man vaknar på en annan sida i morgon.


Kvällens tre toppar

 1.Fullsatt. En ganska så solklar etta. 5400 i publiksiffra mellan Villa och Vänersborg. Någon som argumenterar emot?


 2.Knallen i Västerås. Om det hade varit 5379 i Lidköping så hade TB:s seger över VSK tagit hand om första platsen. En av elitseriens största skrällar. Eller kanske ska vi börja ta TB på fullaste allvar nu? Ja, kanske…


 3.Patrik Nilsson. Fyra mål från Patriks klubba i kväll när Bollnäs stundtals blev nertryckta av vilda bönder från Byn. Då äntrade Nilsson scenen och dunkande in bollar till höger och vänster. Nu trea i skytteligan med 23 mål. Nummer 19 växer ut alltmer till att bli den frälsare Bollnäs har väntat på i så många år.


Kvällens snedskär

Att jag inte har fyra toppar för då skulle Tellus poäng mot Hammarby funnits med på listan. Kanske måste tänka om….  

ANNONS
Av Thomas Forsberg - Onsdag 30 nov 23:04

Tänk att det kan spelas en elitserieomgång utan svartvita färger. Trots att det motsäger sig självt, så känner ju en annan att det blir en ganska färglös sådan… Men eftersom Villa och SAIK spelade redan i oktober så fick man vackert följa det andra 12 lagens framfart på det blanka bandyisarna i både norr och söder.


Prenumerant som man numera kan kalla sig då man köpt månadsbiljetten så var det ju bara att välja vilken av alla matcher som man skulle ägna sitt intresse för. Jag fastnade för Vänersborg-Bollnäs. En på förhand jämn och förmodad toppmatch med bra bandy. Men… efter en tio minuter och 0-0 kände jag att det blir nog inte roligare än vad det var så då bytte jag och for norröver. Till Edsbyn. För där hade det ju minsann blivit två mål under dom första tio minuterna. Sagt och gjort. Bokade om flighten till Ovanåkers kommun och landade i den 14:e matchminuten. Kort efter landning fick jag dock höra kommentatorn säga: ”Ja du, Franco. Vi som har varit bortskämda med bra och fartfylld bandy när vi sänt härifrån. Det kan vi inte säga i dag…” Jaha… Dags att boka om igen då. Hrm… Vetlanda-Broberg då. Där kanske kvällens underhållning finns. Mot det mörka Småland för att leta ljuset denna bandyonsdag.


I ca 2 minuter hann jag kolla innan den kommentatorn också fällde krokbenen på mig. ”Ja det här var ingen höjdare till match det inte”… Åhåjaja.. Så går det när man låter SAIK vila en omgång…


Tre arenor kvar att välja mellan. Då var jag tvungen att träda i pappakostymen. Minstingen påpekade ganska så ordagrant att den här dagen börjar lida mot sitt slut och att vällingsflaskan inte bör vara tom särskilt länge till. Och en sak kan jag berätta för er. Man tjafsar inte med en snart 2 åring efter att han haft en lång dag på jobbet och är trött. Så är det bara. Så halvtid för mig och med tanke på den bandyunderhållning jag fått, gjorde det mig inget...


När nattningen var över så återstod det runt 20 minuter av matcherna (gick rätt trögt med vällingen där ett tag..) Och en snabb titt på elitrapport gjorde gällande att det hade hänt lite mer på arenorna. Det var jämnt på det flesta håll. Ett härligt smörgåsbord att välja mellan. Med tanke på matchens vikt för toppstriden så blev det Vänersborg igen. 2-3 stod det i matchen och innan jag ens hade kopplat upp mig, så var känslan ganska klar på hur det såg ut. Ett Bollnäs som ägde mycket boll och Vänersborg fick jaga och när man fick bollen körde man fast i ”Vägverkets” alla farthinder. Det behöver man inte vara en bandyEinstein för att förstå.


Och mycket riktigt så var det den matchbilden som utspelade sig. Men jag bestämde mig ändå för att stanna kvar i Lilla Paris. Orkade inte boka om… Och efter ca 10 minuters ”roligare att titta på när vit färg torkar” så kom ett mål signerat Lomanov och kvitteringen var ett faktum. Såg väl inte ut att ha varit en av hans hårdaste träffar men Aihonen i Bollnäs målet fick liksom aldrig grepp på bolluslingen. Hoppet om en tillspetsad sista tio minuter tändes. Men släcktes ganska snabbt då båda lagen verkade nöjda med en poäng. Bollnäs med tanke på svår bortamatch och Vänersborg kanske efter flera matcher med dåliga resultat bakom sig. Alla nöjda och glada. 3-3. Punkt…


Jämnt. Ja det var det på det allra flesta håll i dag. Förutom kanske i den match man också på förhand kunde räkna ut att den största segern skulle komma. På Zinken så blev VSK en för svår gurka att hacka för Tellus. 2-7 slutade matchen men hemmalaget stod länge och väl emot bra och strunt samma om man just i detta nu kör ut bussen ur straffområdet efter ett gott dagsverke. Man gör det man kan mot övermakten. VSK tog nu sin tredje raka seger, förvisso två mot lite enklare motstånd men ändå. Regerande svenska mästarna har fått upp lukten på det flyende i toppen och likt en hungrig varg sätter man nu efter. Frågan är om man hinner i kapp…


I Småland så kom Vetlanda tillbaka efter det vad jag anser, svaga insatsen på Jernvallen förra fredagen. I streckmatchen mot Broberg vann man med 7-3 efter ett avgörande ryck i slutet av första halvlek där man gick från 1-0 till 3-0 på några minuter. Ett ryck som Broberg aldrig kunde hämta sig från.  Viktig seger för Vetlanda och när Löfstedt levererar, 3 mål i dag, håller VBK klassen för att vara med bland dom åtta.


Att det finska tvillingarna i Edsbyn, Määttäs, blir viktiga för laget i år visade dom mot Hammarby. Prekärt läge med underläge 3-5 i slutet av matchen. Då klev dom fram med ett varsitt mål och såg till att en poäng stannade innanför kommungränsen. Edsbyns moral är stark i år och med matchvinnare som aldrig blir ”Mätta” (ursäkta försöket till en Oldsbergare..) så blir man farliga i varje match.


För Hammarby så var detta som att förlora båda poängen kan jag tänka mig. Men om två av lagets landslagsspelare tar utvisningar i slutet av matchen, kanske man ska fundera hur man tänkte där i stället för på varför man kunde tappa en 5-3 ledning.. Nu får man ladda om till på fredag då det vankas derby på Zinken och för Hammarby och kanske bandysveriges skull, så hoppas vi väl på en hög publiksiffra.


Tillberga slog Sirius hemma med 4-2 och tog sin andra raka seger. Och nu väntar derby mot VSK på fredag. Ny skräll på lut?


Att förlora en bandymatch när man bara släpper in två mål är inte vanligt. Men är det något lag som ska göra det den här säsongen så är det nog Kalix. Det mesta går emot det norrbottniska bandylirarna just nu. En mycket tung förlust mot Gripen med 0-2 i kräksnö gör att Kalix nu är ensam på tre och bekymmersamt läge. Att påstå något annat i detta läge är som att påstå att det går bra nu… Men jag står fast vid min ståndpunkt. Kalix behövs så kämpa nu!


Samtidigt så gratulerar vi naturligtvis Gripen till sin andra seger i serien och femte poäng totalt och har nu alltså passerat det man fick ihop på 26 matcher förra säsongen. Adam Rudell tvåmålsskytt.


I och med resultaten så är SAIK fortsatt i ledning, serieledare i kavaj skulle man kunna säga. Fast det var nog klart innan kvällens matcher eftersom deras målskillnad var så pass mycket bättre än det jagande lagen, Bollnäs och Edsbyn.


Tabellen börjar efter att ha haltat betänkligt redan från början, stödja upp sig och just nu så har 10 av lagen spelat 10 matcher och fyra har spelat 11. Kanske framåt jul någon gång är vi på två jämna ben.


En titt i tabellen avslöjar väl inget sensationellt egentligen mer än att Västerås då ligger en bit ner. Men är väl på väg uppåt nu. Hårt och jämnt kring strecken. Precis som vi vill ha det.


Om det är glatt som svartvit att läsa herrarnas tabell så är det lite mer mungipor i lodrätt riktning när man läser damernas. I går kom i alla fall den första poängen, 4-4 mot Söråker hemma. Men det var nog en match som man borde ha vunnit om det här ska kunna bära någonstans. Men samtidigt måste man ha i åtanke att denna upplaga av SAIK är inte av den som varit genom tidigare år.


Massflykten i våras till Skutskär satte ju verkligen ett stort frågetecken för SAIK den här säsongen. Att  man nu har ett lag i högsta serien är bra bara det. Det här är ett lag som byggs för framtiden. Och om man inte lyckades bygga Rom på en dag, varför skulle man då kunna bygga upp SAIK på samma omöjliga villkor… Här gäller tålamod. Det finns rutinerade krafter kvar i laget med kanske Löfblad, Ahlander och det två ryska spelarna i fronten. Sedan kommer det yngre talanger underifrån och dom behöver tiden för att utvecklas. Det här kommer att bli bra tillslut, var så säker.


Kvällens Tre toppar

1. Kul att man har rätt någon gång. I förra inlägget så nämnde jag TB:s ene ryske spelare, Lebeved och att det inte var sista gången vi skulle höra talas om honom. I dag mot Sirius stod han för vändningen från 1-2 till 3-2. I told you....


2. Johan Löfstedt. Att ”Löken” är viktig för Vetlanda är som att säga hur viktigt vattnet är för en fisk. Han är navet i detta lag och funkar det för Johan, funkar det för VBK. Det är få spelare som betyder så mycket för sitt lag som Johan gör för Vetlanda. Tre mål i dag och det är en helt fantastisk bandyspelare att titta på.


 3.The finnish twins. Dom kom till Edsbyn som utvecklingsbara talanger. Efter 10 matcher som har dom utvecklats helt i den riktning som man ville från klubbens sida. Deras två mål i dag räddade ett annars rätt tamt Edsbyn. Sådana spelare kan bli guld värda när det börjar dra ihop sig i februari/mars.



Kvällens snedskär


Att Villa-SAIK spelades den 21 oktober……

Av Thomas Forsberg - Fredag 25 nov 23:41

Det var lite av tillbaka till där allt började i kväll. Tillbaka till Jernvallen. Där man spenderat så många timmar och matcher genom alla år. Sedan bandyn blev nummer ett för en annan och SAIK kom in på Jernvallen på allvar. Många minnen av glädje som när SAIK slog Boltic 1997 i den avgörande semifinalen. Dom heta dusterna med Ljusdal i mitten av 90-talet och alla andra sköna segrar.


Men även bedrövelser som när Andreas Lindström (Eskhult) med munskyddet skickade ur SAIK och samtidigt skickade ut Muhrén i bara kalsongerna för att skälla ut domaren på parkeringen efter matchen. Eller den där nattsvarta kvällen 2000 , närmare bestämt 6 december då SAIK veckan innan hade vunnit Europacupen och hyllades på Jernvallen. Men när matchen mot Falun var klar blev man utbuad efter förkrossande 1-9 i baken. En av det värsta förlusterna jag sett på plats.


I kväll så var det alltså dags att återuppleva den gamla tiden igen. Dofterna av grillade hamburgare. Kaffe och glögg, både ospetsat och spetsat. Några av det gamla välbekanta ansikterna men även nya. Ena grabben var med i dag för första gången på en utematch och hans spontana uttryck när Sektion B började sjunga var: ”Låter ju mycket bättre här än inne” Det är inget jag kan säga emot på. Bra tryck var det och bengalerna som lyste upp när SAIK-spelarna äntrade isen, gjorde så att den där känslan man en gång hade på bandy, sakteliga kröp sig på. Det är inte så dåligt med utebandy ändå.


Och SAIK verkade taggade. Och allra mest nummer 92. Alan Dzhusoev snirklade sig vackert igenom i den 8:e minuten och satte första bollen och skickade därmed den första målraketen upp i luften. Joel funderade varför man gjorde det. Här får vi skylla på en dålig genomgång av utebandy från min sida. Hur kan man missa att informera om en sådan viktig detalj? Det är för dåligt av läromästaren det...


Alan fortsatte att visa sig från sin allra bästa sida när han hur läckert som helst trädde in bollen mellan ett förvånat mittförsvar i Vetlanda, till Linus Forslund som hade det enklaste jobbet kvar, att sätta bollen. Vackert och Spatsiba, för den passningen. Fansen jublade och sjöng mest hela tiden. Jag började känna mer och mer att bandy utomhus inte är så tokigt i alla fall. Men….


…sen började regnet falla. Och det föll mycket. Och vips så föll också min nostalgikänsla ihop. Enligt SMHI tidigare på dagen så hade man inte något regn över Sandviken den här tiden. Tog upp telefonen och via radarbilden så kunde jag surt konstatera att resten av matchen skulle spelas i regn. Ockelbo-Lindefallet i hockeyns gärsgårdserie hade nu helt plötsligt bättre förhållanden i Ockelbo Carport-arena…


Spelet resten av halvleken blev precis som det blir vid nederbörd, regn som snö, påverkat till det sämre och det syntes att spelarna inte gillade situationen nämnvärt. Men ändå ledning med 3-0 för SAIK.


Regnet fortsatte då i andra halvlek men det verkade inte påverka lika mycket faktiskt och SAIK som brukar ogilla dåliga förhållanden, gjorde en väldigt bra andra halva där man punkterade matchen tidigt med 4-0 i den 48:e matchminuten, Ted Haraldsson. Resten kan man stava, transportsträcka där Vetlanda ändå till slut lyckades spräcka nollan för Othén som förresten i precis samma ögonblick som bollen passerade honom, förkunnandes som hemmalagets bäste spelare. Snacka om taskig tajming… Och jag kan då tycka att Dzhusoev var mer värd priset. Visst, Joel gör som vanligt en stabil insats men sattes kanske inte på det svåraste proven då Vetlanda var bleka i kväll. Alan var allt annat än blek och låg bakom tre av målen samt en hel del annat. Det syns att han mer och mer börjar hitta in i den S-märkta bandyn.


8-1 och ny serieledare blev kontentan av den här matchen och bra publiksiffra också, 1640 personer. Det innebär att man nu på två utematcher har dragit 3644. Detta ska jämföras med det tre innematcherna som tillsammans lockat 3696. Sen hör väl till saken att då har Gripen och Tellus varit två av motståndarna och utan att hänga ut dom för mycket så är det väl inga direkta publiklag. Men något kanske det säger ändå…


För visst var det läckert med utebandy igen med stämningen och dofterna som fick en annan att drömma sig tillbaka i tiden. Ramsorna sjöngs mest hela tiden. Även den om en flaska Kir, som jag på något pedagogiskt sätt förklarade för Joel varför man sjöng den. Om jag lyckades, vet jag inte…  Bandyapplåder med stora, tjocka vantar gav ett härligt ljud och inramning. Naturligtvis även dom 8 målraketerna som trotsade regndropparna var ju en begivenhet. Och sen har vi den gapiga damen som nog borde ha struntat i dom där fyra sista läskedryckerna då hon oavsett var bollen och spelarna var på planen tyckte att SAIK bara skulle anfalla eller stoppa dom gula med alla medel.


Sista 20 minuterna blev det dock tyst. Om hon somnade eller gick hem, är i skrivande stund oklart. Men på något sätt så hörde väl även det hemma på en utematch....


1640 personer alltså. Det är en bra publiksiffra och kanske hade man inte tagit sig upp till den inne i Göransson Arena. Med tre matcher till på Jernvallen så kan man nog locka till sig bra publiksiffror även då. Broberg, Hammarby och Bollnäs. Tre lag som drar folk. Så det ser väl bra ut så. Men det finns ju en liten detalj kvar då. Vädret. I dag regnade det och ställde till det lite emellanåt. Men tänk om det är snö nästa gång. Hade all den här nederbörden som föll över Jernvallen i dag varit av vit form, hade vi definitivt fått stått och tittat på 3x30 minuters snöskottning och då är det nästan så att Idol är roligare. Hellre en falsksjungande ungdom än 22 snöskottare…


Så om jag blir ställd mot väggen med frågan om ute eller inne, så blir nog min röst ändå, inne. Ok för att stämningen ute är bättre, det är den. Men riskerna med dåligt väder och att ljuset är sämre ute än inne vilket gör det lite svårare att se bollen ibland, gör att jag väljer framtid för dåtid. Men någon match då och då kan vara läckert och jag tror att Joel tyckte att det var roligt att uppleva bandy som den en gång tidigare spelades i Sandviken…


I övrigt från dagens omgång så kan vi faktiskt notera att det bara spelades en match under tak. Det var Gripen som hemma föll mot Edsbyn. Men det stannade vid 1-3 i en match som tydligen var en aning stökig. Segern var Edsbyns sjätte raka och man är absolut med i toppen.


Bollnäs och Villa spelade under samma förutsättningar som det var på Jernvallen och föga förvånande så var det Bollnäs som klarade det bäst. Man är mer van med det av naturliga skäl och när man dessutom satte Oskar Olsson på uppdraget att krypa innanför skinnet på Esplund, så var mycket vunnet. Här kan man snacka om ”Black Friday” för Villas store stjärna… Precis som Edsbyn så ångar Bollnäs på och ser ut att vara i den form man var under senare delen av förra säsongen.


Triss i segrar för Hälsingland blev det då Broberg hemma slog Vänersborg med 5-3 och är med på tåget igen nu efter två raka segrar. Så länge man inte möter hälsingekonkurrenterna så tar man poäng. Segern grundlades i första halvlek, 3-0. Och Vänersborg fortsätter att ha svårt på uteisarna. Detta var lagets tredje raka förlust utomhus och från en topposition så har man nu ramlat ner på en 5:e plats.


I Stockholm kom så äntligen publiken i någorlunda uppslutning, 2365 personer. Men vad hjälpte det när hemmalaget föll överraskande med 3-5 mot Tillberga. Finns flera ryssar i svensk bandy nu som drar ner rubriker. I Tillberga så spelar två och en av dom får kanske inte tillräckligt mycket cred. Ivan Lebedev. Tre mål föll från hans klubba i kväll.


Slutligen så till den jämnaste och mest dramatiska matchen då som spelades i Uppsala. Sirius såg ut att gå mot en seger med 3-2. Men Tellus fortsätter att strunta i att man på papperet ska vara seriens strykpojkar. Med det passande efternamnet Krigh och förmodligen seriens vassaste skägg, kunde Martin forcera in kvitteringen på tilläggstid och ge Tellus en poäng. Tycker det är härligt med sådana här nykomlingar som struntar i vad alla förståsigpåare tycker och tror. Tellus är en av det friskaste fläktar som drivit in i svensk bandy. Man spelar efter materialet och trots tunga skadebekymmer så kör man på. Man tar någon poäng här och där i dom matcher man vet att chansen finns. Härligt.


I veckan diskuterades det om publikkris i svensk bandy efter den senaste omgången med en rad dåliga siffror. I kväll så blev det lite bättre. Sex matcher där det på två håll var under 1000 personer. Totalt sågs matcherna av 8042, vilket ger ett snitt på 1340. Det tycker jag i alla fall är en godkänd siffra och vi som älskar den här sporten måste nog börja inse att vi lever i den här världen. Det är vi som vurmar om den här sporten som måste försöka hjälpa till att få andra att förstå tjusningen och gå på en match. Kan vi alla dra ett strå till stacken och locka med en kompis extra till varje match, har vi gjort vad vi kan.


Kvällens tre toppar


  1. Alan Dzhusoev. En artist som börjar hitta i dom svartvita kläderna. Framspelningen till Forslunds mål var av hög klass och något säger mig att det här är bara början.
  2. Hälsingland. Har ju nästan själva utnämnt sig till Bandyfästet i Sverige och en titt i tabellen ger ju fog för det just nu. Bollnäs 3:a. Edsbyn 4:a och Broberg 6:a. Det var inte i går som det såg ut så.
  3. Ivan Lebeved. Alla andra ryssar får rubrikerna. Ivan smyger med där i bakgrunden och gör det bra. Tre mål i kväll. Bli inte överraskad om ni får läsa om honom fler gånger.

Kvällens snedskär

Blir faktiskt Daniel Mossberg och med betoning på snedskär. För när han drabbades av en utvisning tidigt i matchen mot Vetlanda och skulle åka och sätta sig, blev det just ett snedskär precis när han klivit av plan. Det var dock för övrigt det enda snedskäret Mossan tog. Han var en av dom piggaste och rappaste spelarna i SAIK denna kväll och fick också sätta sista bollen.






       

Av Thomas Forsberg - Torsdag 24 nov 23:38

För nästan exakt ett år sedan förlorade SAIK borta mot Tillberga med 7-6. I går var det nästan så att historien upprepade sig. Men bara nästan eftersom SAIK till slut, efter många om och men och om och men, kunde reda ut den Tillbergska stormen som drog fram i andra halvlek. TB var faktiskt under en period det spelförande laget och var inte långt borta från att ha kvitterat den sköra 5-4-ledning som SAIK hade.


Men SAIK ordnade upp det alltså och Daniel Mossbergs mål framtill 6-4 med tio minuter kvar, tog udden ur en möjlig upprepning av en tråkig historia som utspelade sig i novemberrusket förra året.


Men man kan ju undra vad det är i Tillberga som gör att SAIK har så förtvivlat svårt att bemästra dom? Jag har inget enkelt svar och det kanske inte grabbarna i laget heller har. Missnöjda med insatsen var man dock om man får tro kapten Edlund som menade att detta var en bra bit under den nivå man vill och kan vara på. Ja, där kanske svaret ligger ändå då. SAIK gör alltid svaga matcher när man ställs mot TB? Tveksamt om det är bara där svaret ligger…


SAIK har väl egentligen efter den formidabla insatsen mot Vänersborg på Jernvallen för två veckor sedan, inte kommit upp till den nivå man ska vara på. Edsbyn borta var ett lysande exempel på det. Tellus hemma var väl i stort sätt 20 minuter i andra halvlek där man kanske kände sig tvingad att öka tempot. Och så nu mot TB. En liten tendens till formdipp tycker jag i alla fall att man kan skönja.


Det får alla lag och det handlar om att ta sig ur dom på så smärtfritt sätt som möjligt och med så många poäng som möjligt. SAIK har tagit 4 av 6 poäng på dessa tre mindre bra matcher, vilket är bra. Toppkänningen är i högsta grad stark och med en ny ute fest på Jernvallen i morgon så kanske man taggar till lite extra. I morgon är det den 25:e och då smäller det ju. Man är kung på Jernvallen….


Tappade poäng kan morgondagens gäster från Småland skriva under på. Laget det snackades en aning om innan säsongen som en tänkbar darkhorse, har väl inte direkt travat igenom serien så här långt. Men nu verkar det ändå som om man hittat rätt gångart i alla fall. Två raka segrar (TB och Tellus) och ett litet hopp upp i tabellen, strax efter dom åtta som spelar bandy även när 26 grundserieomgångar är avgjorda. Vetlanda är ett lag som absolut ska finnas med i slutspelsdiskussionerna. Men jag ser ju gärna att man kan börja diskutera det efter den här matchen….


Annars då när det gäller gårdagens omgång. Ja, det här med att serien är jämnare än tidigare år, stämde väl sådär i går. Det blev en hel radda med storsegrar för några. Edsbyn dansade finsk tango med Sirius som nog hellre hade dansat slowfox eller något. Tvillingarna Määttä firade stora triumfer och låg bakom det mesta när Edsbyn inkasserade en klar 9-3 seger och för övrigt den femte raka vinsten. Här snackar vi ingen formdipp inte.


Villa fortsätter att mangla på också. 10-4 på Hammarby måste nästan vara bland det största vinsterna man har över Hammarby. Och Villas målproduktion är imponerande. 70 mål framåt på 10 matcher och David Karlsson har gjort 27 av dom. Det är starka papper som håller även utanför Lidköpings kommun det….


Vetlanda for till huvudstaden och inför dom närmast sörjande på Zinken, 204 personer, gjorde man dom allra flesta av dom 200 besvikna. 8-2 vann man med.


Undrar om inte Bollnäs kan nämnas som ett av seriens formstarkaste lag också. Mot Gripen borta blev det 9-2 och Patrik Nilsson verkar ha rätt klubba och skridskor nu för fyra nya mål från honom föll det i går och han växer allt mer ut som den store frälsaren som man så länge sökt i Bollnäs när det gäller att göra mål. Amen… Detta var Bollnäs fjärde raka seger och i morgon väntar toppmatch på Sävstaås när Villa kommer på besök. Nilsson mot Karlsson. Vilken match i matchen.


Den jämnaste matchen spelades upp i Kalix. Broberg var på besök och plockade med sig båda poängen via 4-2 vinst. För Broberg var den segern nog väldigt skön efter två tunga derbyförluster. För Kalix så fortsätter motgångarna. Förlusten var den fjärde raka och jumboplatsen ägs än av norrbottningarna. Och någon ljusning i den närmaste framtiden ser jag tyvärr inte då man i nästa match ska till Västerås för att möta VSK. Hoppas att inte spelarna i Kalix tänker lika som mig.


Timmen är sen och det är snart fredag och alltså nya härliga bandymatcher att se framemot. Men innan jag stänger ner locket på min laptop så vill jag bara skicka en hälsning till en som fyller år i dag. Tyvärr så finns han inte med oss längre men det är ändå hans dag i dag. Tänker på Daniel Bobo Hagström som i dag skulle ha fyllt 41 år i dag. Grattis på födelsedagen, Bobo. Du vet om att du är saknad av oss alla här. Hoppas att din dag har varit bra där du är och i morgon så får du se upp däruppe för då är det utebandy med målraketer. Vartenda mål och raket är för dig i morgon. Se det som en försenad födelsedagspresent till SAIK:s egen skyddsängel…

Av Thomas Forsberg - Tisdag 22 nov 13:59

Hur är livet som idrottssyskon, egentligen? Det innebär till stora delar ett flängande hit och dit och aldrig får man vara med på det roliga. Så tror jag att det är i alla fall. Hur ser då vår lille son på att besöka arena på arena, helg efter helg, sommar som vinter? Ja, kanske så här….


”Nu ringer den där telefonen igen. Tänk att man aldrig ska få sova. Brorsorna ska väl upp till skolan eller vad det där heter igen. Ja det är väl bara att kliva upp, antar jag. Fast varför då egentligen? Jag ska väl ingenstans. Och det verkar inte brorsorna heller tycka, för hur mycket än pappan och mamman säger åt dom att gå upp, så ligger dom ju kvar. Tur att en annan studsar upp då, som inte behöver det egentligen, suck…

 

Men vänta nu.. Nu börjar pappan stimma om att det är samling om en timme. Vaddå, samling? Heter det så när man är i skolan? Nähä, nu börjar han att springa runt och leta grejer också.. Åh… Nu tar han fram den där stora svarta väskan på hjul. Den ser lite rolig ut förresten. Den skulle jag kunna åka i. Nähä, det fick man inte nä.. Det ska tydligen i en massa saker där. En sko med någon blänkande grej underst på. Och den fick man inte heller röra. ”Du kan skära dig” heter det visst. Ok.. Nu börjar jag fatta… Nej… Inte i dag igen.. Vi ska tydligen i väg på något som kallas hockey. Oh... kallt och trist och aldrig får man vara med. Och jag som ville stanna hemma med mina leksaker. Nu får man klä på sig en tjock säck, som dom visst kallar overall. Mössa. Tråkiga vantar och varma skor. Och jag som bara ville vara hemma i dag och leka med mina grejer eller titta på Pippi Långstrump på tv. Hon är ju för häftig hon.. Men nädå.. I med frukosten och på med kläderna och in i bilen bara. Åhåjaja…

 

Är vi aldrig framme? Åka så här långt för att se när en massa barn bara jagar nån svart grej på en hal is. Och en annan då? Jo jag får sitta i knä på pappan och så pekar han ut på plan och visar, ”Titta där är Hugo.” Jaha, vem av dom? Ser ju lika ut alla med dom där konstiga sakerna på huvudet. Hur ska jag, snart 2 bast se vem som är vem? Smart du, farsan….

 

Jaha, nu är vi framme då. Tur man somna en stund då så att det gick fortare. Jaha, nu ska man sättas i vagnen då och sedan sitta här, forever eller? Och brorsan går i väg med sin väska och in i ett rum med en massa andra barn, med samma väskor. Ok. Nu börjar det intressanta. Nu plockar alla fram en massa konstiga prylar och börjar klä på sig. Jag menar vad ska dom med allt? Nå plastgrejer på benen och på armar och huvudet. Och sen dom där konstiga dojorna på fötterna. Vad är det som händer?

 

Jaha.. Då var det dags att gå in i kallrummet då. Hur kan det vara så kallt i ett hus? Kanske tur då att man har overallen, eller vad det nu heter. Ishall kallar dom det visst. Nähä, det menar ni inte..

 

Ok. Nu börjar det visst. Oj, vad många dom var. Och olika färger på tröjorna har dom också. Jaha, pappan. Och här brukar du då säga att vi ska titta var Hugo är någonstans. Jo, lycka till säger jag…

 

Här hade man kunna varit hemma och haft det bra. Varmt och skönt och en massa roliga saker att göra. Nä men vi sitter här och fryser i stället och ibland så ropar vi och klappar händerna åt dom därute när dom tydligen gör något bra med den där svarta grejen. Fast just i dag verkar det vara det andra färgernas mammor och pappor som klappar och ropar mest. Undrar varför?...

 

Såja. Äntligen är det tydligen slut. Klan vi åka hem nu? Hungrig är jag å.. Men just det. Nu ska dom ju av med dom där grejerna dom hade så jobbigt att ta på sig. Man kan ju undra varför? Skynda på nu, brorsan. Pippi väntar på mig hemma…

 

Söndag 07:30

Jaha ja… Nu ringer telefonen igen.. Låt mig gissa? Ska vi i väg kanske? Jodå, mycket riktigt. Pappan i huset springer runt och stökar igen och nu är det Joels väska som åker fram. Samma typ av grejer packas. Ja men det här känns ju lovande det. Säg hejdå till leksakerna i dag också då…

Nu verkar det som att det är bandy som gäller. Ännu en märklig sport där man ska ha en massa konstiga prylar på sig och sen ta av sig. Alltså, jag fattar inte grejen.. Det där dom pyssla med när det är varmare ute, verkar ju betydligt enklare. Ett par skor, short och en tröja och en boll man faktiskt ser. Fotboll kallas det visst. Kan dom inte nöja sig med det? Och ingen overall, mössa, vantar och tjocka skor behöver man heller…

 

Frukosten klar. Nu kanske det finns en liten tid för att sätta sig med mina grejer.. Nähä, tydligen så är vi stressad i dag med. Upp och byta blöja. På med varma kläder och strumpor. Ok.. Det blir ännu en dag i kyla. Kul…

 

In i bilen då. Joel jagar pokemons som vanligt och pappan tittar på klockan och funderar på om vi ska hinna? Tänkt på att ställa klockan tidigare eller kanske i det bästa av världar, stanna hemma, eller?..

 

Fördelen med alla dessa resor är ju att man kan sova en stund och när man sedan vaknar, då är man framme. Och då kan det ju faktiskt vara rätt skönt och slappa lite i vagnen medan brorsan går i väg för att sätta på sig dom där prylarna då. Asså, jag hajar inte grejen.. På med dom och sen av dom..

 

Fast i dag hade jag lite flax. Dom skulle visst träna ute i dag och då fick jag faktiskt röra på mig lite. Pappan och jag gick runt hela planen och plockade upp dom där orange konstiga bollarna som grabbarna använder sig av. Men tro inte att man fick behålla någon? Nädå, ut med dom på den där halkiga planen som man tydligen måste ha dom där konstiga skorna för att kunna vara på. För dom jag har på mig, funkar inte. Tro mig. Rent omöjligt att gå utan att ramla och varenda gång så kommer pappan springandes och ojar sig och frågar hur det gick: ”Är det inte ganska tydligt hur det gick, har jag lust att säga...”

 

Efter den där promenaden med typ 10 vurpor var det ganska nice och sätta sig i vagnen och krypa ner. Tror jag blundar en stund jag så kan pappan och dom andra stå där och frysa. Rätt åt er…

 

När man sedan vaknar upp så har dom slutat jaga den där bollen. Kan bara betyda en sak det. Vi ska hem! Men se där ja. Äntligen. Leksaker och Pippi. Nu kommer jag.. Men hur ser det ut i morgon då? Bäst att lyssna nu om pappan säger något. Jaha.. Där kom det. Det var visst hockeyträning i morgon…”


(ett utdrag ur Love snart 2 års liv som idrottssyskon)


Ja kanske är det så han ser på det hela. Men samtidigt så tror jag nog att han trivs rätt bra också. Att få vara med. Att ha barn som idrottar är i alla fall för mig positivt med allt vad det innebär i kamratskap, glädje och hälsa. Och att få en försmak om det som medföljande syskon, tror jag bara är positivt. Och om några år så är det kanske Love som är där ute på arenorna och storebröderna får då vackert följa med. Det är dom skyldiga honom…


Vad hände egentligen i bandyn i helgen då? Jo, Sirius piskade dit Vänersborg. Se där ja. Det är ju det jag har sagt hela tiden. Årets elitserie är jämnare än någonsin. Och i kväll är det ett hett möte mellan Vänersborg och krisstämplade (?) VSK. Skulle VSK förlora i kväll är vägen till dom fyra första lång, mycket lång. Räkna med en tuff drabbning i en välbesökt arena i Vänersborg. Har du inte köpt månadsabonnemanget på bandy play än, gör det!



En helt vanlig dag som idrottssyskon....





Av Thomas Forsberg - Fredag 18 nov 23:08

Nummer 1. Tack, Bandyplay för att ni lanserat abonnemangsmöjligheten för oss bandydiggare. För 289 spänn kan man nu välja och vraka mellan vilka matcher man vill se. Ett fantastiskt initiativ och det ger bandyn en chans att överleva i medias värld.


Nummer 2. Tack vare abonnemanget kan man ju också mitt i en match växla över till någon helt annan arena för att följa en match som kanske är mer spännande eller så. Också fantastiskt bra.


Nummer 3. Jag gjorde faktiskt det i dag. Jag vet. Jag nästan skäms över det. Men när SAIK och Tellus lirade en bandy i ett tempo där det doftade Allsvenskan lång väg, hade jag inget val. VSK och Villa kändes hetare på något vis med 20 minuter kvar och 4-2 till VSK. Så sagt och gjort. Loggade ut från Göransson och loggade in på ABB Arena.


Och varför inte börja där. Reprisen på förra säsongens SM-final alltså. VSK hade ett bastant grepp om matchen med 4-0 en bit in i andra halvlek och tillsynes på väg ur den formsvacka man befunnit sig i sedan man lyfte WC-pokalen i Sandviken i mitten av oktober. Då plötsligt började bortalaget blanda i en giftig ingrediens i den här sporten, nämligen hörnor. David Karlsson dundrade in den första i 52:a minuten. Martin Andreasson satte nästa och några minuter senare så var ”Dunder-Karlsson” framme igen och på Villas sjätte hörna kom det tredje målet. Snacka om att plocka fram när det som bäst behövs.


Och upphämtningen till 4-4 kom också som ett otrevligt brev på posten för det grönvita när Petter Björling kunde sätta bollen i den 88:e minuten. En sanslöst bra upphämtning av det lag som jag nu tycker kanske är seriens stabilaste lag med vassast form.


Däremot i Västerås fortsätter det tunga molnen att hänga över Carlsson och hans mannar. I normala fall så hade den här matchen varit klar och det fanns inte mycket som tydde på att Villa skulle lyckas ta sig i kapp. Men efter den första reduceringen så tändes hoppet och samtidigt så spreds den där oron som brukar finnas hos lag som inte är i den berömda zonen. Och där är inte VSK just nu. Något saknas i kakan man bakat ihop så här långt. Man har glömt att tillsätta någon ingrediens. Bäst att man hittar den i sitt digra skafferi av bandykunnande och det snart. Lagen där i toppen börjar så smått vinka hejdå….


Så. Nu har jag biktat mig och jag erkänner mina synder och ber SAIK-gudarna om förlåtelse för att jag svek er för 20 minuter. Och att jag inte fanns på plats i Göransson förstås. Men med tanke på att bara 1004 var där, så känner jag ingen ånger...


Men SAIK och Tellus gav mig verkligen inget val och jag kan nästan tänka mig att dom på läktaren också hade velat klicka på en annan match, åtminstone i första halvlek. Nu har jag förstått att isen var bedrövligt dålig också, läs intervju med Daniel Mossberg på bandypuls.  http://www.bandypuls.se/bandy/elitserien/mossberg-kritisk-efter-400-e-saik-matchen-sanningen-ar-att-isen-ar-bedrovlig Vilket är märkligt då man har alla möjligheter att skapa bra förutsättningar i en arena som GA. Är det kanske alla andra aktiviteter som hålls där, som gör att det inte blir bästa isen? Ingen vidare reklam inför kommande VM i februari. Grattis förresten, Mossan till din 400:a match i SAIK-tröjan! Stort och nu är det bara att sikta mot Pumpens 601…


Men även om isen må ha varit undermålig så var det inget vidare tempo som den här halvleken spelades i. Det hade varit en halvskaplig match i allsvenskan. Redan efter en kvart hade jag tappat bort räkningen på hur många felpassningar det båda lagen hade slagit och det enda glädjeämnet var att EP fortsätter att vara säker från straffpunkten, två gånger om dessutom. Men några fler mål blev det inte efter 45 minuters spel och Tellus hittade rätt en gång. 2-1 alltså. Det låga tempot gynnade naturligtvis gästerna som stod upp bra i försvaret och krympte ytorna rejält, utan att man för den delen hade checkat in spelarbussen i arenan.. Man stod med andra ord med bägge skridskorna på Tellus (läs Jorden).


I paus så fick nog Brodén anledning att plocka fram den mörka östgötska tonen. Och det tog skruv verkade det som. För helt plötsligt så stegrades tempot med en sisådär 70 procent och lägger man till dom på dom befintliga 15-20 från första halvlek, så förstår ni kanske att hastigheten blev alldeles för svår för Tellus att hantera. SAIK och Erik Pettersson punkterade matchen på 1½ minut via två mål. Niklas Gälman fortsatte och Daniel Bäck och Henriksen följde på och på 15 minuter så hade man helt plötsligt gått från 2-1 till 7-1. Välkommen till elitserien, Tellus.


Men sedan var det dags att ta klivet ner i allsvenska serielunken igen och sista 25 minuterna kändes som en evighet. Ungefär som att sitta och titta på när vit färg torkar. Och jag hade faktiskt möjligheten att lämna tv:n. Inte för att måla vit färg men väl sätta i gång med den tapetsering som står för dörren. Det ska nämligen tapetseras här hemma. Joel ska få ett nytt rum och på den ena sidan blir det naturligtvis svartvita tapeter, vad annars? Däremot så har jag inte klurat ut hur jag nu ska göra med den andra väggen då det ska slängas upp Chelsea tapeter… Kan man blunda när man tapetserar?... Säger han som håller på ett Championship lag… När det gäller fotboll här hemma ska jag nog bara vara tyst...


Jag vet inte vad den här matchen egentligen gav. Jo en sak. Man gick från 10 insläppta till 2, vilket självklart är bra. Back on track som det heter.


Samtidigt ett plus till Tellus som när dom tillåts vara med i matchen, står upp bra och kanske inte alls blir den här slagpåsen som alla har sagt, inklusive mig.


Nä slagpåsen kanske vi hittar allra längst upp på vår svenska bandykarta. Jag är ledsen Sargvakten. Men det känns som om dina fantastiska texter om det lag du brinner för, kommer att ha en vemodig skugga över sig den här säsongen och har vi riktig otur så kan den nordliga gränsen i elitserien kraftigt förskjutas neråt i landet. Jag hoppas verkligen INTE det sker.


Men 7-0 till Bollnäs i dag vittnar om att Kalix har problem. Och inte blir det bättre av att man ska till Lidköping på söndag. Det mesta tyder på att Kalix efter fyra matcher på en vecka kammar ihop en ynka poäng och då har man mött både Tellus och Sirius.


Bollnäs facit på en knapp vecka är desto bättre. 6 poäng. Full pott och häng på toppen. ”Vägverket” har kanske påbörjat byggandet av vägen mot det slutgiltiga målet, Stockholm i mars. Men det är långt dit och många fartgupp...


Vetlanda fick till slut jubla över 2 poäng. Det skedde hemma mot Tillberga och det blev en klar seger, 6-2. Joakim Andersson och Johan Löfstedt fortsätter att visa hur viktiga man är för detta lag med 3 resp. 2 mål i kväll. Kommer Vetlanda att börja klättra nu? Kanske men man är fortfarande ett frågetecken. Tillberga verkar nästan chockad än efter sin 7-2 seger över Edsbyn för två veckor sedan. Fyra raka förluster efter det. Man har en bit kvar tills man kan kalla sig slutspelsutmanare..


På tal om Edsbyn ja. 10-7 mot SAIK följdes upp med 4-2 borta i det andra hälsingederbyt för säsongen. Två raka har inte Edsbyn klarat av den här säsongen. Kanske har man hittat spelet man vill nu. Topp 5 och behagligt många poäng ner. Och med två lite på papperet enklare matcher närmast, Sirius och Gripen, så får vi nog räkna in Byn i den absoluta toppstriden.


Broberg gillar nog inte det här med derbyn. Den klara förlusten i onsdags mot Bollnäs, blev alltså till en till i dag och vips så halkade man efter och är väl där man kanske på förhand var tippad att vara, slutspelsstrecksdansare. Framförallt så är det målskyttet som klickar en aning nu. 3 mål på 180 +tillägg gör det svårt att vinna bandymatcher. Får se om man kan studsa tillbaka uppe i Kalix i nästa omgång.


Slutligen denna fredag så vann Hammarby mot Gripen med 6-3. Jämn första halvlek, 2-1. Sen ryckte man till sig en tremålsledning som man aldrig släppte. Jesper Jonsson 3 mål. Hammarby hakar på i toppen någorlunda. Men det gör inte publiken längre på Zinken. Visst, Gripen kanske inte lockar fansen att gå men 1414 en fredagskväll på Zinken, är klent, oavsett motstånd. Illa för en klubb som verkligen behöver folkets hjälp med både rop och cash….

Topp 3


  1. Abonnemanget. Ja, jag fortsätter att tjata om det här. Men det är otroligt roligt och bra för vår sport att den här möjligheten att kunna se våra lag finns. Och med detta säsongskort eller vad man nu kallar det, blir det ju inte direkt sämre. Vi kan klaga på och försöka påverka dom stora kanalerna men vi kommer att stånga oss blodiga. Detta är den verklighet vi lever i. Basketen gör det. Handbollen till viss mån. Och fick jag välja mellan detta alternativ och 45 sekunder i tv-sporten, är valet ganska enkelt. Har ni inte tecknat er för en månad än, gör det nu. Annars skickar jag radiotjänsten på er..
  2. Erik Pettersson. Om det var segt och långsamt i matchen så visade i alla fall EP att han vill fortsätta att ligga i toppen av skytteligan. 5 nya mål i dag och nu efter 8 matcher står 21-åringen på 21 mål. Jag sa innan den här säsongen att skyttekungen finns i SAIK och då menade jag inte nummer 21…
  3. Upphämtningen. Att ligga under med 4-0 mot VSK, i Västerås med mindre än halvtimmen kvar ska vara rent omöjligt att ändra på. Men Villa gjorde det i kväll. På 35 minuter så sköt man sig tillbaka in i matchen via tre hörnmål och sedan satte man kvitteringen. En insats som absolut gör att man hamnar på denna lista.

Snedskäret.

Tappar man 4-0 på hemmaplan, hamnar man således under den här punkten. Men Västerås har större bekymmer än att man tappar en ledning. Man söker i mörkret efter något som kan liknas vid det spel som man är van att se det här laget prestera. I dag såg man ljuset i alla fall innan Karlsson&co släckte det igen. Kanske är man på väg uppåt nu men tappet gör att man ändå hamnar här.

Av Thomas Forsberg - Onsdag 16 nov 23:57

Så kom då nyheten som vi alla bandyfantaster väntat på. SVT kommer att börja sända bandymatcher!


Ahh, trodde ni verkligen på den? Det vore lika troligt som att Norge kommer att vinna VM-guldet i VM kommande år. Och året efter det och året efter det osv….. Ja, ni hajar orimligheten, va?


Nä tacka vet jag, Bandyplay. I dag lanserades den nya abonnemangs möjligheten för oss som inte kan sluta titta på bandy. För 289 kr i månaden kan du från och med fredag se hur mycket bandy du vill. För 289 kr! Jo, jag tackar jag. Sign me up…


Har efterlyst denna tjänst länge nu och till slut så kom det alltså. Härligt jobbat ni som har tagit fram den här möjligheten när dom stora inte bryr sig längre, utan åker snålskjuts och tar bilder från produktionen i stället. Och av dom här matcherna jag har sett så här långt, kan jag inte klaga på leveransen. Schysst bild utan krångel och på det flesta håll bra kommentatorer. Ja, utom den i västsverige då som verkar ha fullt sjå med att leta namnen i laguppställningarna så att han missar mål och annat oväsentligt… Men annars bra kvalité.


Från dagens matcher så måste man ju först av allt nämna laget som kanske är det mest jordnära, nämligen Tellus. 16 november 2016 kommer för alltid stå med i historiebeskrivningen om Tellus. Det var nämligen då den första segern i högsta serien togs. Inför 314 åskådare (blev inte så illa som jag befarade..) så vann man bortamötet mot Tillberga med 5-3. Samma Tillberga som för en vecka sedan krossade Edsbyn. Är det någon som kan räkna ut logiken i det? Ja, om man har sina sympatier i Tellus kanske. Dom här killarna står med båda skridskorna på Jorden.

(Och för alla då som funderar så är ju Tellus det latinska ordet för Jorden) Men det visste ni väl alla?


I övrigt då. Ja det blev tydligen ingen titelmatch på Sävstaås. Förvisso så drog både Oskar Olsson och Fryklund på sig en varsin 10:a men det var inte samtidigt. Nä, Bollnäs med Nilsson i spetsen (3 baljor) gick på knock och Broberg var med 25 minuter kvar nere för räkning. Bollnäs kommer mer och mer. Broberg får försöka ladda om till ett annat derby redan på fredag då Byn kommer till Söderhamn.


Vänersborg besegrade Hammarby hemma med 7-5 i en match som såg ut att bli en transportsträcka för hemmalaget med 4-0 och 20 minuter kvar av matchen. Men innan den berömda kvarten och öka takten och allt det där, så hade Hammarby helt plötsligt skakat liv i det hela. Men man kom inte närmare än 6-5 i slutet. Men alltså..  8 mål på 20 minuter. Att man ska gå på bandy för att se mål, blir nästan löjligt att skriva men jag gör det ändå…


Om Kalix vill undvika att spela nervöst kval i vår så är Sirius ett av lagen man nog ska ha bakom sig. Det har man inte nu efter att man förlorat hemma mot Uppsala-gänget. Lars Fall visade varför han är viktig för sitt Sirius med tre assists. Markus Kumpoja gjorde tre mål, vilket naturligtvis också är viktigt.

Sirius har nu 5 poäng och skuggar VSK. Vem hade trott det efter sju matcher? Inte jag i alla fall…


Den mest spännande matchen, utan konkurrens skulle jag vilja säga, utspelade sig i Lidköping där Vetlanda stod upp väldigt bra och hade även ledningen med 4-2 med 10 minuter kvar av matchen. Men Villa visade varför man är i toppen och kom tillbaka till 4-4 och när alla trodde att det skulle bli slutresultatet, klev Jesper Eriksson fram och satte 5-4 på sista skottet. Vetlanda tappar en viktig poäng och därför ligger man där man nu ligger, på en 11:e plats med 3 poäng.


Tur för VBK då att elitserien denna säsong är precis så jämn som alla hade sagt innan. För även om fem poängs skillnad från att ligga fyra och sist, låter mycket så är det inget mot för vad det har varit tidigare år. Förra säsongen skiljde det 10 poäng. Året innan 8 poäng. Och året innan det, 7. Behöver jag fortsätta? Nä, årets elitserie är den jämnaste vi har haft sedan elitserien introducerades för snart 10 år sedan. Det är jättekul och bra för bandyn.


I morgon så ska jag baka skridskor, förresten. Ja ni läste faktiskt rätt. Fick receptet i dag när jag inhandlade nya bandyrör till grabben. Ett köp som lämnade ett stort hål efter sig i plånboken men sonens nöjda min när han fick sätta på sig dom och glida ut på Göransson Arenas is, mildrade pappans ångest. Och det var i samband med köpet som jag fick receptet, på köpet skulle man kunna säga. Att lägga in skridskorna i ungen på 100 grader i två minuter. Sen trä på dom på fötterna och ha dom på sig i tio minuter. Pling! Och en ny Christoffer Edlund står i köket. Måtte jag bara inte glömma bort dom. Det blir i så fall ett dyrt recept…


Omgångens höjdare


  1. Tellus första seger i elitserien. Häftigt och stort grattis till alla er med T:et på bröstet. Nu kanske ni blir favoriter till matchen på fredag mot SAIK. Eller så kommer ni ner på Tellus igen…
  2. Edsbyns sista kvart. Fem mål på SAIK inom loppet av en kvart ungefär. Ja, då hamnar man på min lista. Och Hammarströms mål när han skottvintar och sedan lyfter i bollen över Othén. Det trodde jag inte att han hade i sin bandyportfölj…
  3. Gripens poäng mot VSK. En superskräll och om man får tro rapporterna så var det också nära att Gripen faktiskt hade tagit två poäng. Men i ärlighetens namn så hade man nog inte klarat av det utan spelarbussen som man i morse körde ifrån isen….

Snedskären

Brukar bara vara ett men i dag blir det dubbelt upp. Det första får SAIK stå för. En försvarsinsats som fick en att få hemska flashbacks från hur det såg ut förra säsongen. Back in old tracks och ger man inte allt i 90 minuter och över hela isytan, då blir kontentan, en hög med insläppta mål.


Det andra skäret får VSK ta hand om. Har egentligen inte gjort en riktigt bra insats över 90 minuter än. Och då ligger man inte bättre än 8:a heller. Vill VSK vara med dom fyra bästa så är det dags att inhandla biljetten snart. För det där tåget går nog snart…


 

Presentation


Thomas nu fyllt 40 bloggar om bandy och framförallt SAIK

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2016
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Densvartvita med Blogkeen
Följ Densvartvita med Bloglovin'

Droppnätet


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se