Alla inlägg under mars 2014

Av Thomas Forsberg - 31 mars 2014 08:15

Jag bär i dag en SAIK t-shirt med texten Svenska Mästare 2014. Jag gör det för att jag vill. Jag gör det för att visa min kärlek till mitt lag. Mitt lag som jag håller på. Om Västerås hade vunnit guldet för två veckor sedan så hade man i den staden burit grönvita t-shirts med samma text. Bara för att dom också ville och visa sin kärlek till sitt lag och det skulle jag acceptera fullt ut. Är det inte så det ska fungera? Jo i den bästa av världar så skulle det vara så. Men i den verklighet vi lever i dag, så är det tyvärr inte så. Det senaste beviset fick vi i går då en fyra barns far från Stockholm fick sätta livet till för att han råkade hålla på fel lag....


Tyvärr så måste vi nog inse att idrotten har blivit en arena för våldsutövare. En perfekt arena för dom som under maskerade former, skyddade bakom en klubbtröja som man säger sig älska, vill begå brott i form av misshandel och upplopp. Det här är en samhällsfråga och att bara lägga allt ljus och fokus på fotbollen känns inte riktigt rätt. Om inte samhället kan ta tag i det här problemet, hur ska då fotbollen kunna göra det?


Bandyn är väldigt förskonad från sådana här avskyvärda handlingar. Men för hur länge? När upptäcker dom här fega människorna att det går att nästla sig in i även i bandyfamiljen? SM-finalen för två veckor sedan passerade vad jag vet utan allvarligare incidenter. Jag ska inte säga att jag var orolig för mig och min familj när vi promenerade upp till Friends i våra matchtröjor. Men visst fanns ändå känslan där. Och tänk om det som hände i går hade hänt innan bandyfinalen. Då hade vi nog stannat hemma... Varför ska en klick människor få förstöra för majoriteten?


I dag spelas en annan "riskmatch", AIK-IFK Göteborg. Jag kan bara hoppas att fansen till dom båda lagen gör en gemensam manifestation mot våld. Att dom visar sin kärlek till sporten.


ANNONS
Av Thomas Forsberg - 26 mars 2014 12:55

Den löjliga säsongen, silly season ordagrant översatt, fortsätter att fylla twitter och bandysidor med spelare som byter föreningar. Känns som om säsongen i år har kommit i gång snabbare än på många år. Patrik Nilsson och Hammarby skiljs åt. Anders Bruun vill jobba som snickare i VSK-bygget och Martin Andreasson är faktiskt klar för Villa.


I SAIK så är det just nu bara på minuskontot. Östblom flyttar till Ryssland efter en magiskt bra säsong och man var väl rädd att hans framgångar skulle nå ända till Chabarovsk, trots det långa avståndet. Muhrén slutar på topp. Tittar man ner i pojk och juniorleden så tappar man också en mycket kompetent ledare i Jocke Forslund som i vinter ska försöka göra Bollnäs till ett slutspelslag igen. Och tittar man sedan på damsidan så kan vi i dag konstatera att viktiga Evelina Johansson packar ihop sina saker och flyttar hemåt igen. Evelina kommer från Tranås och gick bandygymnasiet i Sandviken och blev sedan kvar och studerade vidare på Högskolan. Nu är det klart och då väljer alltså Evelina att byta klubb och det krävs ju inga höga betyg i geografi för att förstå att avståndet mellan hemorten, Tranås och nya klubben Skirö, från Vetlanda är närmare än Sandviken. I dambandy finns inga lockande kontrakt som kan göra att man behåller spelare. Borta bra men hemma bäst... och det är bara att lyckönska Evelina i sin fortsatta bandykarriär. Och Skirö har ett intressant lag på gång med flera duktiga spelare så för dambandyn i det stora, är det bra. Men för SAIK är det.....


.......naturligtvis ett mycket tungt tapp. SAIK  som efter år av framgångar kanske nu står inför en tuffare säsong. Att ersätta Evelina gör man inte med någon befintlig spelare ur den trupp man nu har. Det måste till ett nyförvärv av klass, annars riskerar man att tappa för mycket slagkraft inför kommande säsong. Jag vet att Camilla Johansson i Kareby var nästan klar för ett år sedan. Men hon bestämde sig till slut för att stanna kvar i Kareby. En sådan värvning skulle man nu behöva i SAIK. Men förutom bra träning och matchförhållanden i Göransson Arena, vad kan man locka med? Finns kanske någon i Stockholmstrakten som är intressant? Det blir till att börja kolla av marknaden men till skillnad från herrbandyn så finns det inte så många och dom ekonomiska medlen är ju knappa, för att säga i klartext:Inga alls....


Har läst mycket twitter och kommentarer kring Patrik Nilsson sedan det blev klart att han lämnar Hammarby. Det jag förvånas mest över är alla som säger att man inte vill ha Patrik i sitt lag. Att han är slut och kommer inte passa in i spelet, osv. Den dag Patrik har gjort klart med ny klubb kommer säkert tongångarna vara annorlunda. Visst, den här säsongen går väl inte till historien som Patriks bästa. Men han gjorde 39 mål och blev sexa i skytteligan. Så att han skulle vara slut, håller jag inte med om. Har alltid gillat Patrik som person och vid sidan av isen tar han sig alltid tid och snacka och är väldigt sympatisk. Sen kan det vara en annan sak när han är bandyspelaren Nilsson och det får dom som vet, uttala sig om.


Jag skulle gärna se Patrik i svart tröja nummer 19 igen. Men det hänger ihop med om hurvida Edlund eller Pettersson spelar kvar. Har svårt att se alla tre i samma lag, även om det skulle kännas helt ok, om man säger så.... Så tiden får väl utvisa om hur det kommer att se ut och vilken tröjfärg nummer 19 spelar i vinter och även om ni twittrare därute inte erkänner det, så står säkert många av era klubbar med en kölapp i näven just nu....


Halva den här dagen har nu gått och jag kan nästan lova att innan vi lägger den åt handlingarna så är det något nytt kontrakt skrivet där ute i vårt avlånga bandysverige.... Ha det gott alla!

ANNONS
Av Thomas Forsberg - 25 mars 2014 09:50

Tänkte att det var dags för en ny omgång frågesport. Tänkte på mitt lilla vis hylla en av SAIK och bandyvärldens största spelare, Magnus Muhrén. Hur mycket kan ni om hans karriär? Testa så får ni se!

Av Thomas Forsberg - 24 mars 2014 17:57

Silly Season i bandy brukar vara nästan lika spännande som själva säsongen på is. Och nu när alla aggregat har stängts av, skridskorna ställts undan och hänglåsen på alla arenor är låsta, så börjar spekulationernas tid. En som satte stopp för spekulationer i dag, var Andreas Westh som fattade pennan och kritade på för sin klubb i hjärtat, Bollnäs. I en intervju med hälsingetidningarna medger dock landslagsliberon att SAIK inte var långt borta och att beslutet inte var helt enkelt att fatta. Men trots att jag gärna hade sett Wesths namn i kommande laguppställning för dom svartvita, så kan jag inte annat än tycka att det är ganska så vackert gjort att följa sitt hjärta som är orangeblått. Andreas namnteckning på kontraktet var i Bollnäs fall kanske den här säsongens viktigaste händelse och gör att man får en stabil grund att bygga runt.

Näste man att använda pennan var....

....Johan Östblom. Mannen med dom gyllene skridskorna som hindrade Holmbergs hörna i 94:e minuten skrev i dag på för ryska SKA Neftyannik och blir därmed den femte svensken i laget med b la Joel Othén. Kontraktet är på 1+1 år och flytten går i augusti.


Det är bara att gratulera Johan till att han får den här chansen. Men samtidigt så känns det lite tungt att tappa en sådan pass bra spelare som han är. Den här säsongen måste vara Johans bästa på många år och den kraft och energi han gav SAIK, både som mittfältare och på slutet som back, blir inte lätt att ersätta. I Johan så gör Neftyannik en riktigt bra värvning och även om det alltså svider, så är det bara att lyckönska honom!


Läste i slutet av förra veckan att Daniel Berlin står i valet och kvalet mellan Ryssland och Sverige. Bella som numera är 2-barns far har hus i Sandviken men enligt intervjun så var det inte solklart att det skulle bli SAIK när han kommer tillbaka. Sirius, klubben där allt startade för den så duktiga mittfältaren, finns med i tankarna och anledningen till det stavas väl, utmaning. Daniel har ju vunnit SM-guld två gånger om med SAIK. Att spela med Sirius skulle innebära en helt annan resa och jag klandrar honom inte och kan faktiskt tycka att han tänker på ett klokt och för bandyn, bra sätt. SJÄLVKLART så skulle jag bli otroligt glad om han valde SAIK. Inget snack om det (jag må ha radioutseende men dum är jag inte...). Men sättet han tänker på är bra för bandyn i det stora hela. Bandysporten i Sverige behöver profiler och för att växa ännu mer, så behöver dom spelarna spridas ut på fler klubbar. Känner att jag snudd på skjuter mig själv i foten kring det här ämnet men det är så jag känner  inför det och det kan ju mycket väl bli så att Berlin fortsätter att dominera på dom ryska isarna i vinter. Vi får väl se om ett par veckor då ett beslut förmodligen har vuxit fram.


Det var Silly Season, Måndag den 24 mars. En säsong som bara börjat och kommer att fortsätta ett bra tag till. Jag har en känlsa av att redan i morgon så dyker det upp nya spekulationer och kanske någon som skriver kontrakt... Silly Season is the name of the game.....

Av Thomas Forsberg - 20 mars 2014 18:49

Om du känner för lite bandyfrågesport så kan du testa det här. Ska försöka göra en i veckan under en period. Mycke nöje!



Av Thomas Forsberg - 18 mars 2014 10:00

I lördags efter U 20 finalen så fördrev vi i familjen lite tid i Solna centrum. Shopping stod på programmet. Eftersom SAIK hade vunnit guld kändes det helt ok att kika runt lite bland kläd och leksaksaffärer en stund. I en icke namngiven sportaffär hittade vi ett par fina skor som skulle passa yngsta sonen. Vi tog hjälp av en i personalen för att mäta fötterna så vi skulle få rätt storlek. Till vår fövåning så verkade det som om Hugo hade närmat sig med stormsteg sin äldre bror när det gäller storlek. Vi var tveksamma till om det verkligen skulle funka men efter en fyra-fem frågor till en allt mer rastlös fem åring som bedyrade att skorna kändes bra, så köpte vi den storleken. Men det kändes tveksamt... Skulle det här bli bra?


I en annan affär där man sålde skor hittade vi ett par till storebror. Så vi gjorde om samma procedur och tog hjälp av en personal och hon mätte fotstorleken. Då visade det sig att han hade samma storlek som lillebror. Och där förstod vi att i första affären så hade man nog mätt fel och därmed stod vi med ett par för stora skor till Hugo. Men att gå tillbaka och göra om allt och byta storlek, fanns inte på kartan då tålamodet hos två pojkar, ja, kanske tre då, vid det här laget var slut. Så det blir till att växa i dom....


Bandyförbundet gjorde nog samma blunder när man skrev kontraktet med Friends Arena för bandyfinalerna. Någonstans längs vägen så mätte man fel i antalet bandyintresserade i det här landet. Att det var över 38 000 förra finalen berodde dels på att Hammarby var där. Det sticker jag inte under med. Men sen får man inte underskatta det här med nyhetens behag, som det så vackert men nästan uttjatat heter. Det är klart att man vill finnas på plats när något nytt händer och så var nog fallet förra året.


I år så lockade finalen lite drygt 20 000. Redan 10 sekunder efter att Edlund hade skickat ut Villa ur slutspelet, så twittrades om publikfiasko på Friends Arena och bittertwittrarna fick ju ännu mer på kvarn då Hammarby ramlade ur. Tycker VSK-målvakten Andreas Bergwall beskrev det bra i ett inlägg på sociala medier. "Nästa år så tycker jag att vi skiter i slutspelet och så får 1:an och 2:an i publikligan spela final! För det verkar ju vara så "alla" tycker här på FB iaf..... Eller så får man helt enkelt göra som den trevlige bandyfotografen från Edsbyn (du vet vem du är) sa till mig: "Om bandyförbundet vill tjäna en hacka på finalen så får man väl ge Hammarby fribiljett till finalen"....


Sanningen är den att Friends Arena är för stor för bandyfamiljen. Jag vet att Hugo kommer att växa i sina skor så småningom. Men hurvida bandyn kommer att fylla ut Friends, ställer jag mig tveksam till.... Visst, om Hammarby och Villa hade spelat final så hade kanske publiksiffran varit en bit över 30 000. Men det skulle gapa många tomma stolar ändå. Det finns en arena 16 km därifrån som skulle passa mycket bättre. Vi som älskar bandy måste nog acceptera att intresset för vår älskade sport inte är större än vad Tele 2 tar in.


Om tre år löper kontraktet ut med Friends. Vid det laget så har Hugo hunnit växa i många skor. Hoppas att bandyförbundet då också har hittat rätt storlek.....

Av Thomas Forsberg - 17 mars 2014 11:13

Jag har bara en fråga. Vem var regissören? För det här slutet kan bara en mästerregissör typ Spielberg eller någon ordna. Manuset var solklart. Magnus Muhrén gör sin sista bandymatch. På Friends Arena. Vägen dit har varit fylld av glädje, medgångar, motgångar och sorg. I manusskriptet så kan man läsa att Magnus ska göra två mål och nå 700 mål och dessutom få ett SM-guld. Så långt, enkelt. Men för att få liv i ett manus krävs det en mästerregissör och åter igen, vem var det? Och när den här okände regissören dessutom lägger till en hörna i 94:e matchminuten för Västerås och läge för kvittering, ja då pratar vi Oscarsvarning. Hur många filmer har man inte sett där slutet har blivit något helt annat än vad man hade förväntat sig? Hatar såna filmer. Kan inga exempel på en just nu men det jag vet är att om Holmberg hade skjutit i det där sista skottet, ja då hade jag gett regissören en överkryssad geting i betyg....


Lyckliga slut ska det vara och det blev det ju också. Som vanligt när det är för mycket nerver med i bilden så kunde jag ju inte titta på den där sista hörnan. Jag satt och stirrade i golvet. Satte händerna för öronen och bara väntade på Öhrlunds signal. Dom sekunderna kändes som en hel match. Jag tryckte ihop ögonen så hårt så jag fick spänningshuvudvärk innan jag hörde ett öronbedövande jubel och det kom från rätt sida av arenan. Tittar upp och ser hur överlyckliga SAIK-spelare kastar både klubba, handskar och kanske någon hjälm och samlas i en enda stor hög. Jag brukar inte blanda in högre makter i det idrottsliga men nog känns det som om att någon däruppe satt med en svartvit halsduk omkring sig....


Det är svårt att sammanfatta en dag som den i går och man vill skriva så mycket. Det fladdrar förbi en massa ord som man vill sätta på pränt. Men det är kanske för tidigt. Det här måste nog få sjunka in en stund. För samtidigt som man känner den här otroliga glädjen så är det som i Ted Ströms fantastiska hyllning till Sverige, Vintersaga, ett vemod som rullar in.... En lång bandysäsong är till ända. Det känns som när man är på semester utomlands och bara njuter av solen och värmen och så helt plötsligt så sitter man på ett plan hem till verkligheten igen. Det känns tomt. Det man kan trösta sig med är ju att det blev ett sagolikt slut och guld. Skaplig tröst....


Säsongen som SAIK nu lägger bakom sig är inte bara fantastisk, utan även nästan overklig. Visst, man utmålades som kandidater till att gå hela vägen och laget visade ju direkt att man skulle bli att räkna med. Men den som kommer och säger att det var en enkel resa till det här guldet, bör nog stanna upp och titta tillbaka. Hur många mer än mig (den obotlige pessimissten) räknade ut SAIK redan där i Januari då Magnus skadade sig? När han sedan kom tillbaka, ja då var det dags för en av lagets viktigaste försvarsspelare att skada sig. Jag kan säga att jag inte såg mig själv på Friends Arena då....


Men det här laget och hela föreningen har något som gör att man står upp i den värsta av stormar. Bruksmentaliteten, "Det här går aldri" har bytts ut mot en vinnarmentalitet, "Ensam är vi starka. Tillsammans är vi oslagbara"....


I eftermiddag sker hyllningarna på Jerntorget. Tyvärr så kan jag inte vara på plats men till alla er som har möjligheten, råder jag er till att ta er dit. Det är inte bara ett lag. Det är inte bara två lag. Utan TRE lag som ska hyllas i dag. Både U 18 och U20 ska ha sin beskärda del av hyllningar och dom killarna har gjort en minst lika imponerande resa som storpojkarna. Så ni som kan, ta er till Jerntorget och hylla dom Svenska Mästarna SAIK BANDY!!!!


Slutligen så vill jag bara dela ut en utmärkelse till den herre som fick uppdraget att spela huvudrollen i dramat, "The end of the road on Friends Arena"

"Du får priset för en lång och trogen tjänst. Du har visat att allt är möjligt om man bara tror på det. Du har visat styrkan att förlåta och erkänna misstag och fel som gjorts och gått vidare. Av dom 700 mål du har gjort så kan du säkert plocka ut flera stycken som du är mer nöjd med än andra. Men jag tror att dom två du gjorde i går, är dom vi på sidan kommer att minnas. Årets Bandyoscar för Bästa Huvudroll går till dig, Magnus Muhrén! "


Härmed förklarar jag att tröja nummer 13 ska hissas upp i taket på Göransson Arena. Hemmet för en av världens bästa bandyspelare genom tiderna!


 

Men frågan återstår dock: VEM VAR REGISSÖREN????


Av Thomas Forsberg - 16 mars 2014 22:58

En sådan här dag så tror jag att bilder säger mer än ord.....


Mannen. Mustachen. Myten. Magnus Muhrén. Mr 700. Magisk.

  Killen till höger i bild känner jag....

 

Lycka som fastnar på bild. Njuuuut......

 


Cirkus Sandviken. Cirkus Sandviken. Cirkus Sandviken. Tjalalalala......

 

Magnus, Magnus, Magnus Muhrén!!!!

 

Se och lär Bajen. Efter match är det ok med pyroteknik....

 

SM-GULD,SM-GULD,SM-GULD,SM-GULD,SM-GULD,SM-GULD,SM-GULD,SM-GULD,SM-GULD,SM-GULD!!!!!!!!


Och sist men inte minst,mina guldgrabbar:

 

Tack älskade söner och Camilla för en härlig helg i Stockholm!!

Presentation


Thomas nu fyllt 40 bloggar om bandy och framförallt SAIK

Länkar

Fråga mig

6 besvarade frågor

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4 5 6 7
8
9
10 11 12 13 14 15 16
17 18
19
20
21
22
23
24 25 26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2014 >>>

Följ bloggen

Följ Densvartvita med Blogkeen
Följ Densvartvita med Bloglovin'

Droppnätet


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se