densvartvita bloggen...

Direktlänk till inlägg 26 februari 2017

Det händer grejer nu och hur många blir vi på tisdag?

Av Thomas Forsberg - Söndag 26 feb 23:07

Snacka om att det händer grejer i bandysverige. SAIK kvitterar till 1-1 i matchserien mot VSK efter att först tappat en 3-0 ledning och sedan komma tillbaka och på tilläggstid avgöra på straff. Om det var straffen eller annat som diskuterades i spelargången efter matchen låter jag vara osagt men tydligen så eldade man upp varandra ordentligt med knuffar och verbalt. Känns som vi har en temperaturhöjning som rusar mot fjolårets nivåer.


Och i Söderhamn så dundrar Jonas Nygren in bollen bakom Edsbyns täta mur på en hörna. Träffen var så hård så att i morgon får nog vaktmästarna byta en maska på nätet för den där bollen försvann nog från Hällåsen. 1-1 i en derbyfajt som nog kan ha fem liv.


Och i Vänersborg råder kaos. Felix Persson lämnar klubben omedelbart och den ene av dom ryska musketörerna, Ivanov vägrade tydligen spela andra halvlek i går och dök inte heller upp på träningen i dag. Vissa källor säger att Nikita redan har packat sin väska och letat flygtider hem till Moskva. Väldigt osäker källa på det ska jag dock säga. Men med denna uppladdning inför morgondagens ödesmatch mot Villa, så känns det väl som att semesterplanerna i Vänersborg kan börja planeras runt 21-tiden i morgon. Vad är det man säger? Taskig tajming…


Ja bandyslutspelet 2017 skulle ju bli det hetaste på många år, precis som jag har skrivit och med det faktum att vi i tre av matcherna just nu har 1-1 så borgar ju det för att vi kan få flera femsetare. Sen är det ju lite trist om det är interna stridigheter inom Vänersborg som har gjort att man tappat en hel del kraft i mötena med Villa. Fast jag tror att även om det hade varit lugnt i Lilla Paris, så hade nog Lischpojkarna ändå stängt ner butiken på tre, kanske fyra.


När man såg SAIK i fredags och så jämförde det med vad man fick se under dom första 45 i dag, så trodde inte jag att det var samma manskap. Helt plötsligt fanns farten, ideérna, glöden och med det kom också målen. Det var en sanslös utdelning i början och faktum var ju att man hade flera fina chanser.


När man sedan såg SAIK i andra halvlek, ja då var känslan, back to Friday. Men skillnaden var den att SAIK också hade folk på utvisningsbänken i början av andra när Västerås verkligen gick på ”all-in”. Dessutom så tappade man Alan tidigt då en trasig skridskoskena gjorde att han inte kunde fortsätta. Läge att plocka med ett par skridskor till där på nästa match, va?

Dom faktorerna samt att VSK var oerhört starka, gjorde att pendeln svängde över och för egen del, pessimistkonsult som man är, så var rullgardinen halvvägs nere. Men mannen som ägde matchen, Daniel Mossberg såg med sitt hörnmål till att gardinen åkte upp med en jäkla smäll och det lilla uns av optimism som min kropp besitter, tog för en kort stund kommandot igen.


I väntan på sudden death. Låter som en boktitel. En spännande sådan. Men för mig är det för mycket spänning. Och när Erik Pettersson glider majestätiskt  in i straffområdet i 92:a minuten och höjer klubban, är jag redan i stående läge framför tv:n och beredd att vråla. Men vrålet fastnar i halsen när EP inte kan skjuta för en VSK-are har hamnat lite i vägen med sin klubba, om man säger så. Sekunden som går innan jag ser att domaren faktiskt korsar händerna i strafftecknet, känns som en hel minut. Men visst var det straff? Eller är man i detta fall enögd?


Sen går tiden innan EP får skjuta. Varför? Det vet jag inte men jag hann nog bli lika nervös som EP hann bli. Men till sist så är det dags för duellen. EP mot Bergwall. EP höjer klubban. Bergwall ser ut att växa ut till ett grönt monster. Var det bara jag som såg det? Men monster eller inte. Mot EP:s salvor så får dom vara lilla, gula eller bruna dom monstren. För oftast är det 21-åringen som vinner fajten och så även i dag.


VSK hinner inte riktigt få till något farligt läge för en kvittering utan kvitteringen i den här matchen är den SAIK ordnar genom att vinna och se till att det nu är 1-1 i matcher. En del av mig ville tro på förhand att det var möjligt. En allt för stor del av mig, trodde det inte. Vad skönt det är när den mindre sidan vinner ibland.


Kampen och stångandet fortsätter nu på tisdag i Sandviken. Och efter tumultet i spelgångarna på ABB Arena så kan vi nog räkna med två riktigt taggade lag som kommer ut på isen inför… ja, vad ska vi tro? 1700 eller kan vi hoppas på 2000 personer? Tränare Brodén har sagt att allt under 3000 är dåligt på dom här matcherna och jag kan hålla med om, till viss grad. Men samtidigt så måste vi nog också se verkligheten som den är, tyvärr. Bandy i Sandviken engagerar inte så många längre och det är sorgligt. Jag har gjort mina tappra små försök som en vanlig enkel åskådare. Skrivit om lägre biljettpriser och gjort en egen reklamfilm. Det hjälpte inte speciellt mycket. Så vad ska man då göra?


Jo vi 1900 som var på matchen i fredags ska känna stolthet att vi var där och visade vårt stöd till våra lag. Det är inte vi som ska få kritik. Så om du var där och läser detta. Ta dig till arenan på tisdag också. Klä dig i den färg som du känner mest för. Och blir det bara vi 1900 igen, så gör vi det till en fest som får det att låta som 4000. Och om det av någon anledning sitter någon därute och läser detta och inte var på matchen i fredags men kanske kan tänka sig gå på tisdag, så är du/ni/alla hjärtligt välkomna att bidra. Ju fler vi är, desto roligare blir det. Men som sagt. Jag är glad om vi blir 1900 också….


 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Thomas Forsberg - Fredag 20 okt 23:19


Fredag. I det allra flesta hem så laddas det upp för det numera nästan heliga fredagsmyset. Tacosen, salta chipsen och läsken och kanske ett litet glas rött för dom vuxna. Det sistnämnda brukar ju dock rendera i att när sista deltagaren i Idol ska sj...

Av Thomas Forsberg - Torsdag 19 okt 09:43

Onsdagskvällen tillbringade jag i guldarenan och doften av segern i söndags satt på något vis kvar. Men å andra sidan inte så konstigt då det ju sägs att ”det sitter i väggarna” därnere på GA.   GA ja. Träffade en ur SAIK:s innersta s...

Av Thomas Forsberg - Söndag 15 okt 22:58

  Vad får en människa att avstå sömn under tre nätter i rad? Att dricka ungefär en månads förbrukning av kaffe under fyra dagar? Att sitta och titta på en match 23.45 mellan Jenisej och Stabaek? Att sitta och köra hem i ösregn och blåst mitt i na...

Av Thomas Forsberg - Måndag 9 okt 00:00

Vinden piskar träden. Löven som en gång var gröna faller nu gula ned med regnet som slår mot fönstret. Den ljuva sommartid som en gång var är nu ett minne blott. Nu är det bara blött och grått.   Äh.. Blir aldrig någon poet av mig så det är bara ...

Av Thomas Forsberg - Fredag 12 maj 12:07

Det finns ett talesätt. Ett steg framåt . Två steg bakåt. Man skulle också kunna säga att det är att fega ur eller man kanske slänga sig med det i någon dansstil där säkert Tony Irving skulle vilja att man ”vickar mer på höfterna och har sträck...

Presentation


Thomas nu fyllt 43 bloggar om bandy och framförallt SAIK

Länkar

Fråga mig

6 besvarade frågor

Tidigare år

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23 24 25 26
27
28
<<< Februari 2017 >>>

Följ bloggen

Följ densvartvita bloggen... med Blogkeen
Följ densvartvita bloggen... med Bloglovin'

Droppnätet


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se