densvartvita bloggen...

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Thomas Forsberg - 16 november 2017 15:18

På fredag så är det ny match. Då är det dags för hemmamatch igen. Det var ett tag sedan sist. Det har ju dansats i Göransson Arena under helgen. Klackarna i taket och golvet med andra ord. Som bandyvän ser jag hellre skridskoskär på isen och klubborna mot taket. Men det är jag det…


Nu är det Bollnäs som kommer på besök. Ett Bollnäs som i mina ögon gjort en bra öppning på årets serie. Man har skolat in yngre spelare på ett bra sätt och det talas också om att kanske Patrik Nilsson finns på isen i morgon. Det tycker jag vore grymt. Spelare som Patrik ska finnas med på isen.


Ett tag tänkte jag ge mig in ett försök att analysera den här matchen. Hur kommer matchbilden att se ut? Hur kommer Bollnäs agera mot Daniel Berlin? Kommer SAIK att agera mot Hellmyrs? Vilken av måltjuvarna Edlund och Mickelsson vinner matchen i matchen? Men nä.


Visst. Matchen är en match där poängen ska delas ut. Det kommer att slitas för varje meter is och en hörna kommer kanske att avgöra matchen till slut. Kanske är det dom svartvita som jublar eller så är det blåorange som gäller. Två bra lag som gör upp i en bandyfest. Men samtidigt så har den här matchen egentligen en viktigare agenda.


Axel Jonsson blev bara 19 år gammal. Axel spelade bandy i SAIK och älskade sin idrott. Men han blev alltså bara 19 år. Den så vidriga sjukdomen cancer blev en motståndare som han inte kunde ta sig förbi. Tyvärr hjälpte varken skridskoåkningen eller klubbteknik i det här fallet. 19 år… Ni fattar själv… Det är ju då livet ska börja på allvar.


Jag kände inte Axel personligen. Kanske har jag stött ihop med honom nere i spelargången på Göransson Arena när det har varit träningar eller matcher och sagt hej eller något i den stilen. Däremot så har jag, som så många andra läst oerhört gripande reportage som gjorts ända från det han insjuknade tills det att han gick bort nu i april. Det har gjort att man fått någon sorts relation till honom på något vis.


På fredag så spelar SAIK och Bollnäs för Axel. I Axels minne, #4 går matchen under och i den skrift som ligger ute på SAIK:s hemsida så kan man läsa bland annat: ”Cancer är något som påverkar oss alla på något sätt antingen så drabbas vi eller har någon i vår närhet som drabbas.” Och det stämmer väldigt bra. Även för mig.


För snart 20 år sedan drabbades en nära anhörig till mig av cancer. Jag minns hur beskedet ändrade våra liv. Hur man kom att fundera på saker och ting. Jag var 23 år och borde ha varit ganska så vuxen i mitt sätt att motta det beskedet. Men jag minns hur jag liksom ett barn nästan motade bort tankarna att det hade hänt. Nu gick detta bra och personen i fråga vann den här matchen, vilket jag är oerhört glad och tacksam över.


För fyra år sedan fick en vän till mig en hjärntumör. En man som idrottat hela sitt liv och var mitt i livet. En som skojade friskt med våra barn och spelade fotboll med dom på vår gård. En levnadsglad pappa med ett oerhört varmt hjärta. Tyvärr så förlorade han sin match i november för tre år sedan….


Cancer är en motståndare som på alla vis måste bekämpas. Den har ingen rätt att ta sig in i någons liv och förstöra det. Det främsta motvapnet vi har, är forskning. Den går framåt och allt fler överlever. Men än är det allt för många som blir besegrade av den så avskyvärda sjukdomen.


Därför så ska NI, ja just ni som läser detta nu, ta er till Göransson Arena på fredag för att ställa upp i kampen mot cancer och för Axels minne. Det kommer att finnas möjlighet att lämna bidrag till Barncancerfonden. Även ni som kanske inte normalt sett går på bandy i mitten av november, ska ta er till den här matchen, tycker jag. Det bidrag ni ger kanske kan rädda ett liv som står er nära.


När SAIK mötte Bollnäs 2010 i en avgörande semifinal var det 4029 på läktarna. Jag vet. Det var en semifinal i mars månad och detta är en match i elitserielunken i november månad. Jag vet. Men jämför man vad matchen kan betyda i ett större perspektiv, så är den här matchen viktigare. Så för Axel och hans familj och vänner, ber jag er att komma till arenan på fredag och göra det här till en riktig bandyfest och samtidigt ansluta er i matchen mot cancern. Det är den viktigaste matchen av alla. Vilka som åker hem med poängen, är inte lika viktigt…..


Vill ni redan nu stötta i kampen mot cancer så gå in på: https://www.barncancerfonden.se/i-axels-minne


Läs gärna också reportaget på Bandypuls: http://www.bandypuls.se/gavleborg/sandviken/axel-19-gick-bort-i-cancer-hyllas-pa-saik-match-pa-fredag-det-ska-bli-en-bandyfest-och-ingen-sorgedag


ANNONS
Av Thomas Forsberg - 15 november 2017 23:31

På väg in på grabbarnas bandyträning så hörde jag ett trafikmeddelande om att en traktor hade tappat ut balar på vägen i höjd med Alfta. För er som kan er geografi så är det på väg till Edsbyn. Jag såg det som ett tecken att bönderna från byn redan före matchen ville visa SAIK att vistelsen i byn skulle bli jobbig. Mina farhågor besannades, tyvärr…


Edsbyn vann tungviktsmötet med 4-3 i en match där jag ett tag trodde att jag tittade på den där femte semifinalen från i mars. Ett kompakt Edsbyn som gjorde det svårt för ett SAIK som såg ut att ha glömt att ladda på batterierna i både hjärna, armar och ben. Lika energilöst som ett strömavbrott… Tur att man ibland kunde slänga ett öga på U12/13 som efter helgens bravader i Västerås var fyllda av energi. 25 stycken Duracell batterier på isen som körde skridskoteknik i full fart. Härligt att se.


Andra halvlek blev lite bättre fartmässigt men det var först efter att man hamnat i 0-2 underläge och Muhrén kopplade in reservströmmen i form av en time out. Det tog några minuter och ladda upp men sedan gick det undan. 2-1, Edlund efter 64 minuter. 2-2 i 66:e minuten Edlund på straff och åter igen så visade det sig att logik och idrott är två helt skilda saker.


Logiskt var det dock att Edsbyn till slut skulle få mål på hörna. Laget som alltid gör mål på hörna, väntade nu till den åttonde hörnan innan man satte den. Hans Andersson. Och kunde SAIK få straff, kunde väl Edsbyn också få en. 79:e matchminuten. Jonas Edling 4-2. Sen att Daniel Mossberg reducerade kort efter, via ett konstnummer i den högre skolan, gjorde att matchen levde vidare. Dock bara på lågenergi kändes det som… SAIK mäktade aldrig med något tyngre tryck framåt och Edsbyn kunde rättvist hålla undan och ta sin tredje raka hemmaseger.


Edsbyn ser starka ut och när Jocke Svensk och det övriga i backlinjen räknar blåmärken i morgon efter täckta skott, kan det sluta med höga tal. Vet knappt om Svensson behövde rädda något skott knappt.


SAIK har nu på sina sex inledande matcher skramlat ihop sju poäng. Godkänt? Nja, det är det inte. Man har vunnit dom där matcherna som man vinner 8 dar i veckan, Motala, Sirius och TB. Krysset mot VSK är det full acceptans på. Men sedan har det alltså blivit förluster mot Hammarby och Edsbyn. En poäng har man tagit av lagen som ligger topp 4. Men då ska man samtidigt komma ihåg att man spelat på bortaplan i samtliga dom matcherna. Så hemmamatcherna finns kvar och kan bli nog så viktiga längre fram.


Men visst. Det börjar bli några poäng upp till topp 2 nu och vill man vara med på det tåget, så är det nog dags att börja köpa biljett snart.


Konstaterar från övriga matcher att vi i dag fick se Motala ta sina första poäng i elitserien sedan 8 december 2012 då man slog Kungälv hemma med 9-5. Nu vann man med 3-1 mot Tillberga. Grattis till det. Sen kan vi från den matchen också se en kraftig höjning av medelåldern i båda lagen. Patrik Spångberg, 46 år gjorde i dag comeback. Strongt gjort och kanske behövligt för Motalas unga lag. TB ville inte vara sämre så man satte skridskorna på Andreas Hammarbäck, 39 och Anders Östling, 45. Östling stod för en assist också. Gammal är äldst...


Vetlanda och Hammarby slutade 3-6 i en svängig och häftig match. Adam Giljam lät andra göra målen och stod för vackra framspelningar i stället.


Villa hade gjort den långa resan till Kalix och gjorde det inte förgäves. Sjätte raka segern kom men den satt ändå lite hårt åtskruvad. Men med en målhungrig David Karlsson (4) så blev det till slut 1-5. Jag sitter fortfarande och äter upp allt jag sa om Villa efter försäsongen. En aning besk eftersmak har jag….


VSK och Tellus hade visst slängt bort dom defensiva ritningarna i deras match. Åtminstone i första halvlek som slutade 6-3. I andra så kanske Micke Carlsson kände att det fick vara nog med svängdörrar och VSK tätade ihop det hela och gick ifrån till 9-3. Om jag äter upp det jag sa om Villa så är VSK efterrätten. Börjar bli rätt mätt och trött nu på min stora mun och jag…


Till slut. Sent i kväll fick jag mejl från Hugos tränare att det väntar ett poolspel i Edsbyn för hans lag. Jag behövde inte fråga Hugo om han var sugen att vara med. Ögonen sken upp på honom och han frågade ivrigt när det var. Men sen var det som att han kom på något. ”Edsbyn. Ska vi möta dom då?

Ja, det antar jag svarade jag. ”Å nej dom mötte vi förra året och dom var svinbra ju…”

ANNONS
Av Thomas Forsberg - 13 november 2017 11:44

Ok. Hur sammanfattar man tre dagar bandycup i Västerås då? Ja, man skulle ju kunna vara typiskt gråsvensk och klaga på att det regnade mest hela tiden. Men se det tänker inte jag göra. Det hade kunna blåst orkanvindar och monsunregna dom här dagarna. För mig så är orden Glädje, Gemenskap och Laganda något som den här helgen har visat prov på. Och dom tre starka orden kan inget regn i hela världen eller Västerås rå på….


Till att börja med. För att få dessa ingredienser, glädje, gemenskap och laganda i ett lag krävs först och främst bra ledarskap. Och det vet jag att jag har skrivit om förr när det gäller det här gänget. Men det tål att upprepas. Ni samtliga som finns runt den här truppen ska ta åt er nu. Ni gör det hela möjligt att fungera och att grabbarna trivs med er, tror jag ni redan vet. Det gäller allt från det som sker på isen, utanför isen och i omklädningsrummet. Som förälder till ett barn i den här gruppen är man trygg när man lämnar barnet på träning eller match. Man vet att det fungerar som det ska. Ett kvitto på det är min son som under den två timmar långa bilresan hem berättade massor av roliga episoder som hänt under dom här dagarna.


Så en jätte stor bandyapplåd till er, Albin, Markus, Per, Conny, P A, Stefan, Thomas, PO, Micke och Jonas (hoppas jag fick med alla nu..) som är med kring laget i denna cup och andra sammanhang. Ni gör ett fantastiskt arbete allihopa!!


Finns glädjen, gemenskapen och lagandan i en trupp, visar det också sig på isen. Och det har det verkligen gjort dom här dagarna. Vilken utveckling man har sett och det ska bli oerhört spännande att följa den framåt. Här får Albin och Markus en extra bandyapplåd för det goda arbete man lagt ner på skridskoträningen under hösten. Det är något som jag tycker mig se har blivit vassare än förra året.


För U13 så var det ju 11-manna spel som gällde. För många var det första gången i matchsammanhang. Några hade lite mer erfarenhet. Och även om jag kanske inte såg så mycket av dom matcherna så kan jag säga att grabbarna stod för en mycket bra insats den här cupen.


Tycker att man hade lite otur under dom här dagarna. I första matchen så hamnade man i ett 0-5 underläge då kanske den här åldersgruppens bäste spelare, Oscar Alfredsson i TB, fick lite för mycket kvadratmeter av isen i första halvlek. Lite taktiska förändringar i andra och helt plötsligt så var SAIK nästan i kapp. Men det blev en snöplig förlust med 4-5. Samma dag fast på kvällen gjorde man en riktigt fin insats när man besegrade GT 76 med hela 9-3, efter en rad fina bandymål. Det ledde fram till en helt avgörande match om en kvartsfinalplats mot Derby på lördagen.


Nu spelades den matchen ute i stället för inne på ABB Arena som det två tidigare matcherna. Säger inte att det avgjorde. Men jag har en känsla av att SAIK led mer av vattenplaningen än motståndarna. Det var snudd på omöjligt att spela bollen efter isen och det blev väldigt chansartat. Det blev åter igen en snöplig uddamålsförlust, 2-3 och kvartsfinalplatsen rann över i Derbys händer.


På söndag morgon spelade man placeringsmatch om 11-12 plats. En match som man förlorade mot Kungälv.


Med lite mer flyt så hade U13 kunna spelat om betydligt högre placeringar. Men jag tycker nog att man inte ska stirra sig bind på resultatet i det här fallet. Här har vi ett gäng där många alltså gör sina första matcher på 11-manna och tillsammans med dom som har betydligt fler i benen, så står man upp oerhört bra. Man kämpade och slet för varandra hela tiden. Det här kommer att bli bra när allting får sätta sig och det ska bli spännande att följa resan framåt.


För U12 så slutade den här helgen i en tredje plats. Vilket är fantastiskt bra gjort av grabbarna och tjejen i gänget, Liza. Vilken helg man bjöd oss på. Tre raka segrar i gruppspelet. En härlig offensiv och klockren defensiv. Och i kvartsfinalen tror jag man gjorde sin allra bästa match där man slog GT 76 lag 1 med 5-3.


Semifinalen mot VSK blev precis som det ska vara i en semifinal och mot VSK dessutom, våldsamt spännande. 1-1 i halvtid. VSK gör sedan 2-1 på straff. Där man för övrigt grundlurar hela SAIK-laget, inklusive oss på sidan genom att göra en petstraff. Lurigt…


SAIK jagar sedan för allt vad man är värd för att nå en kvittering och närmast är nog Samuel i sista minuten när han så när kan åka sig loss till ett friläge men VSK-backen hinner upp honom i sista stund och får bort bollen. Hade det varit i elitserien hade jag ropat på straff. Men nu var det 11-12 åringar, så då höll jag tyst.


Att det var ledsna miner i omklädningsrummet efteråt, var fullt förståeligt. Det är ju aldrig kul att förlora en semifinal och dom här killarna/tjejen har ju inte varit i en sådan situation så många gånger förr. Här kanske man ska försvara tanken på att det ska vara resultatlöst och inga vinnare och förlorare och så. Men då finns det ju ingen mening att spela en cup heller, eller?


Visst hugger det i hjärtat att se sin egen son ha tårar i ögonen. Men samtidigt så vet jag också hur han fungerar. Två timmar senare när jag fick tag i honom på telefonen var allt ok och som vanligt igen. Jag tror att vi vuxna helt enkelt kanske överdriver det här med att inte räkna resultat. För hur är det om man tänker i alla individuella sporter? Funkar ju inte att bara hoppa höjd utan ribba eller att spela pingis utan boll… Varför ska barn som håller på med lagidrott behandlas på ett annat sätt?


Det är vi på sidan. Föräldrar och ledare som bär största ansvaret i den här frågan, anser jag. Kan vi hantera vinster och förluster på ett bra och acceptabelt sätt, kommer barnen också att göra det.


Efter förlusten i semin blev det då bronsmatch mot GT 76 lag 3. Och det fanns inga vissna miner hos SAIK-gänget eller GT 76 här inte. En härlig bandymatch bjöd dom på där SAIK var steget före hela tiden och även om det stundtals syntes att det var möra ben efter en lång cup, så kunde man gå segrande ut striden och ta bronset. Det som var tårar på förmiddagen var nu glädje på eftermiddagen.


Att se det här laget spela bandy den här helgen har verkligen varit en njutning från första avslag till sista skottet. Den vilja man visat. Den utveckling man genomgått. Samspelet mellan varandra. Att man under ett par säsonger spelat mot äldre nästan i alla matcher, hade man nu igen när man fick möta jämngamla. Inget ont som inte har något gott med sig…


En härlig helg är över men säsongen har bara börjat. En säsong som jag tror kommer bli väldigt rolig för det här gänget. För U13 så blir det seriespel och U12 kommer att spela poolspel och kanske framförallt det största av allt, Knatten Cup. Det blir något alldeles extra att se fram emot. Hur är det man säger? #vitrummarpå....


Till sist: Topp 3 med Aros Bygg Bandy Cup 2017


1 36 lag på plats. Bandy från fredag eftermiddag till söndag kväll. Hundratals bandyspelande barn/ungdomar. Kan det bli bättre?


2 Den utveckling som SAIK-lagen visar. Spännande fortsättning lär följa. Tack alla grabbar och tjej för en härlig helg!


3 Att det fanns Nutella till pannkakorna på hotellfrukosten... (Tyckte Hugo och Love i alla fall..)


Cupens tapperhetsmedalj går till....Love. Att som snart treåring vara med på en helg av bandy kan vara tröttsamt. Men lilla Love gjorde det bra. Och tack vare snöhögarna efter ismaskinerna och godis i måttliga mängder, höll han lågan uppe. Sen att hela bilresan hem gick till att sova, ja, det var han värd.


Cupens snedskär

Skulle väl kunna säga vädret då. Men å andra sidan så hade det varit sol hela helgen så hade man väl klagat på att man hade ont i ögonen av den också…


Lite bilder från helgen. (Tyvärr så har jag inte fått med U13 på några. Om någon har bilder från deras matcher så får ni jättegärna mejla till mig så kan jag komplettera med dom.)

 

SAIK U12 i bronsjubel.

 

Spelarna tackar den tillresta supporterskaran efter bronsmatchen.

 

Bronsmedaljutdelning

 

SAIK U12 på väg framåt.

 

Uppvärmning inför match. I regnvädret.

 

Det är något speciellt med utomhusljuset i alla fall.


 

En trött men mycket nöjd Joel.


 

Pigge finns även i fiendelandet, Västerås...



Av Thomas Forsberg - 11 november 2017 22:42

Jag vet inte hur många millimeter regn som landat över Västerås i dag. En hel del var det i alla fall eftersom hårtorken på hotellrummet har fått fungerat som torkskåp till handskar, mössor och galonbyxor mellan matcherna. Men lika glad är vi för det. Det är ju bandy vi pratar om.

SAIK U13 spelade först i dag och fick i dag flytta ut från inomhusarenan när Derby skulle tas an. Regnet gjorde det svårt att spela men grabbarna gjorde det bra. Matchen gällde en kvartsfinal plats och det blev spännande hela vägen in. SAIK fick kämpa i underläge hela tiden. Men alla trodde nog med fem minuter kvar att stålgrabbarna genom Jerfströms fina uppräkning hade ordnat med en kvittering. Hårt attackerad kom han fri och från min position så trodde jag att han hade slagit i bollen. Men tydligen så gick den utanför. Men han borde kanske ha haft en straff. Nu blev det inte så och tyvärr kom man inte i kapp. Lite trist kunde vi konstatera att kvartsfinal drömmen rann i väg med vattnet på Haakon plan. Men laget har gjort en bra cup och varit snubblande nära att gå vidare. Nu blev det placeringsmatch i morgon kl 8.20 i stället. En match jag bara vet att dom kommer vinna.


U12 då? Ja jag kan inte vänta med att avslöja hur det gick. Mina damer och herrar: SAIK U12 spelar semifinal i morgon kl 11.05 Detta efter två segrar i gruppspelet på en is som mer liknade den man hittar i gamla frysskåp som behöver frostas av. Att göra den glidande målgesten, lämpade sig inte så bra om man säger så...

I kvarten blev det dock uppehåll. Ja jag vet. Helt chockerande. Fick nästan ett Kirsti moment, halleluja ni vet. Och inte blev det sämre av att Samuel redan efter 1 minut satte 1-0. Och han den där snabbe killen var inte färdig där. Det skulle komma mer. 2-0 efter fint spel där Joel satte fram en öppnande passning till måltjuven Samuel. Och det äkta hattricket kom med minuten kvar av första. 


GT 76 fick kontakt via en straff början av andra. Men det här var SAIK:s match. Joel drog i väg på en Sävaride, kanske inte lika fort men handlederna satt där när han tråcklade sig fram och satte 4-1. Pappa. Mamma och syskon mös lite extra då, ska erkännas. 


Sen fick GT 76 chans från straffpunkten igen. Men då tyckte Sondre att det fick räcka med ett mål. En Othénare senare och ställningen var kvar på 4-1. En räddning på den högre skalan av Sondre. 


Så i stället skrinnade Samuel i väg och tryckte dit 5-1 och även om GT kom lite närmare så höll grabbarna ut och tv-pucks högen var ett faktum. En fantastisk dag hade blivit kväll och att det hade regnat hela dagen gjorde helt plötsligt, ingenting. Semifinal. Ja jäklar... 


Laget har imponerat stort. Och det faktum att man i flera år nu spelat matcher mot äldre, betalar sig nu tror jag. Man kliver in i situationer. Man åker skridskor mycket mer och snabbare. Och kanske framförallt. Man spelar bollen till varann. Deltagande av alla spelare. Det sitter i väggarna var det, va...


Vet faktiskt inte vilka man möter i semin. Strunt samma. Samma glöd och spel så får det stå vad som helst på motståndarna. Och en  fin fars dag present också....


Till sist vill jag tacka ismaskinsföraren som hade vänligheten att bygga på snöhögen bakom ena målet. En bättre barnvakt åt två syskon kan inte köpas för pengar....


Imorgon har dom lovat sol. Kan ju alltid hoppas och tro på det då. Men det är nog bäst att köra nån minut med hårtorken och torka galonbyxorna i alla fall....


God natt bandysverige, var ni än må vara...

Av Thomas Forsberg - 10 november 2017 21:35

Ungefär halvvägs till Västerås kom jag på vad jag glömt att packa med. Datorn.... Det som var tänkt att bli tre dagar med bloggande från Aros Bygg Cup, blir nu korta rapporter då det är en aning svårare att blogga med telefon när man har pommes frites fingrar....


Men följande har hänt. U13 inledde med att hamna i Oscar Alfredsson och hans Tillberga grepp tidigt med 0-5 underläge. Men lite taktiska förändringar i andra så tätade pojkarna igen totalt och via tre mål av Lukas Mossberg var man i kontakt. Isak Cronvall satte sedan en straff och riktig nerv. Men närmare kom man inte. Men imponerande upphämtning.


I match 2 var det dock inget snack om saken. GT/76 bjöds aldrig in av ett starkt SAIK som kunde segla ifrån till säker 9-3 vinst. Match om en kvartsfinal plats i morrn mot Derby kl 11.40


För U12 så var det öppningsmatch mot TB också. I ett strilande regn tog SAIK tag i matchen direkt och skapade chans på chans. Men det verkade som om TB hade värvat in Andreas Bergwall i målet. TB målisen var som en vägg och jag tror nästan alla spelare i SAIK hade en chans. Men idrottens logik ärju bra konstig, så självklart var det underläge med 0-1 i paus för stålpojkarna. 


Väggen i mål höll tätt i nio minuter till i andra. Då hittade Liza luckan. Det ska vara en ståltjej för att lyckas. Stiligt. Och två minuter senare samspelar Samuel och Oskar sig snyggt fram och sistnämnda satte bollen. Sedan blev det några spännande minuter där TB var nära att kvittera innan Rasmus Mossberg kunde avgöra med sitt 3-1 mål. Blöta och säkert frusna kunde det för kvällen bita dressade SAIK laget jubla.


En skön start för båda lagen och det blir spännande att se hur det kommer att gå i morgon.


Så. Det gick att blogga med mobilen också. Får se om jag provar  i morgon igen. Lovar dock inget då jag nästan har kramp i pekfingret nu. Pekfingervals på mobil är ingen lek...


Nu ska jag titta klart på den där fotbollsmatchen som verkar vara så viktig.....

Av Thomas Forsberg - 9 november 2017 23:11

Utan att ha sett alla första halvlekar i årets elitserie så tar jag mig ändå rätten och utnämner VSK-SAIK:s första 45 minutare som den hittills häftigaste och fartfyllda. Ni som såg matchen håller nog med mig, oavsett vilka färger man har.


Rivstart med 0-1 efter 1.28, Erik Säfström. Jag hann precis jubla klart då Ted Bergström satte 1-1. När sedan Edlund satte 1-2 (12.47), hann jag precis sätta mig igen efter glädjeskuttet ur soffan, då Robin Folkesson kvitterade. 2-3 missade jag då minstingen skulle gå och sova så mitt i god natt kramen hörde jag Joel och Hugo jubla nere i soffan. Kom precis ner och satte mig och frågade vem som gjorde målet (Säva), så var det dags för kvittering igen, Martin Landström.


Det hände mer grejer på 25 minuter än i en normal bandymatch och det bara fortsatte med två lag som verkligen spände musklerna i en match som hade mer slutspelskaraktär än serielunk i november månad.


Simon Jansson, denne otäcke gröne man som verkar har kryptonit i hela kroppen, slog sedan in ledningsmålet via ett hockeyslagskott på hörna. Med tanke på alla ramträffar SAIK då haft under första halvlek, kunde man inte annat än känna känslan som när man tappar glasstruten på en badstrand. Snopet med andra ord….


Andra halvlek blev inte lika fartfylld till en början. Kanske hade Muhrén och Carlsson betonat vikten av att vårda bollen lite mer. Men efter ett tag så tog det sig igen. Nu var det SAIK som fick agera jägare och Rasmus Linder avslutade ett vackert anfall med ett välriktat skott. Men då plockade VSK fram en hörnvariant som finns i skolboken hur man gör den perfekta varianten. Grymt läcker som Martin Landström avslutade.


Sen kom en sekvens som jag trodde skulle bli matchavgörande. Jesper Jansson stoppar Landström, i mina ögon och säkert andras också, klockrent. Matchens domare Hillerius tyckte inte lika. Han skickade Jesper till botbänken och sedan i anfallet efter så får en VSK-spelare ett slag på klubban i straffområdet och straff blir konsekvensen av det. Säkre Patrik Sjöström glider fram för att skjuta in 6-4. Men slår den utanför. Att Sjöström slår bort en straff är ungefär lika vanligt som att en snögubbe skulle överleva en vinter i Skåne. I chocktillståndet som blev att råda i ABB Arena, satte Mossan fart framåt och med både tur och skicklighet, tråcklade han sig fram till skottläge och satte 5-5.


Sedan växlade lagen med chanser att avgöra men VSK var nog i ärlighetens namn närmast då Simon Jansson på smått osannolikt vis missade ett öppet mål.


Att det blev oavgjort får nog ses som ganska rättvist ändå. Det här var en kraftmätning mellan kanske Sveriges just nu bästa bandylag. VSK:s otrygga spel från World Cup är som bortblåst. Det är åter igen kraft i det man gör och med spelare som Simon Jansson och Simon Folkesson som frustandes tar sig fram, centralt, till vänster och höger, blir man oerhört tunga att stå emot. SAIK gör en riktigt bra match även dom och med sitt tålmodiga spel så är man tunga att stå emot. Det här var ingen match i den femte omgången av elitserien. Det här var en försmak av vad som kan komma längre fram i mars.


För övrigt……


….Tellus luggar Bollnäs på poäng på Zinken. Åter igen så bjöd Stockholm på regnväder och det kanske gynnande hemmalaget. Ledning med 2-0 i paus men Hellmyrs och Mickelsson ordnade så att Bollnäs i alla fall fick halva poängen med sig hem.

Oscar Olsson fick dock inte spela klart matchen. Med 25 minuter kvar så åkte han på matchstraff efter att ha använt klubban på fel sätt, igen. Har sett situationen nu i efterhand och då kan jag nog tycka att det han gjorde i mot Fryklund var fulare. Vet inte om domare har rätt att döma retroaktiva matchstraff. Så är känslan i alla fall att det var.


Men samtidigt så måste ju Olsson själv tänka till lite eftersom han efter händelsen i mot Broberg, fått domarnas elaka ögon på sig och att då igen använda klubban på fel sätt, är ju mindre klokt agerat..


….i går var faktiskt Motala nära att skrälla mot Villa. Förlust med 2-3. Kan det ha varit så enkelt att pappa Spångbergs besked om comeback, ingjöt nytt mod hos östgötarna. Jag har en känsla av att Motalas första poäng inte är långt borta. Varför inte redan i morgon mot Vänersborg?


….Edsbyn och Hammarby slutade 5-3. Edsbyn förlorar inte gärna hemma. Hammarby förlorar gärna borta.


….Kalix var på väg mot en ny hemmaseger då man ledde med 3-0 mot Broberg. Men 187 sekunder förstörde segerfirandet. För så mycket, eller lite tid, behövde gästerna för att äta upp avståndet. Svagt av Kalix eller starkt av Broberg? Beror på vem du frågar….


Till slut. Trodde ni att dom svartvita resorna till Västerås var över? Då trodde ni fel. Redan i morgon så sätter sig ett gäng stålgrabbar och tjejer på en buss med adress, ABB Arena. Det är dags för Aros Bygg bandy cup igen och SAIK:s P13 och P12 ska ner och försvara det svartvita färgerna. Självklart så drar den svartvita bloggen med efter. Den här gången med hela familjen. Och den här gången så har inte någon hytt på en Finlandsfärja bokats. (http://densvartvita.bloggplatsen.se/2016/11/11/11385428-rapport-1-fran-vasteras-bandyns-grundregler-och-en-kryssningshytt/)


Ni kan följa matcherna på Elitrapport. P13 spelar öppningsmatchen kl 15.00 och P12 lirar på den klassiska bandytiden, 19.55 Och känner jag mig rätt så kommer nog jag att filma en del från matcherna.


Mot Västerås, igen då….

Av Thomas Forsberg - 7 november 2017 22:52

Först. Christoffer Edlund gör sex mål i en match, igen. Börjar bli lika vanligt som att på torsdagar äter man pannkaka och ärtsoppa. Att han efter fyra matcher skaffat sig Pole Position i skytteligan kan knappast undgått någon. 20 mål har 30-åringen från Vetlanda hunnit med. 20 mål….


Säsongen 2007/08, alltså 10 år sedan så satte Patrik Nilsson målrekord i elitserien med sina 94 mål på 26 matcher. Har ingen aning om hur många han hade gjort efter fyra matcher då men jag tror inte det var i dessa volymer. Det är 75 mål på 22 matcher för Christoffer som gäller om han vill knäcka det rekordet. Lite drygt 3 mål per match med andra ord. Visst, det kommer att komma matcher där målfabrikationen kommer av sig helt men å andra sidan så finns det ett helt gäng med matcher där 6-7 mål inte är en omöjlighet för Edlund. Jag tror baske mig att han grejar det här, om han håller sig borta från sjukskrivningar.


Christoffer gör småländsk slarvsylta av alla målvakter just nu. Han skjuter så hårt att Einar Ask ler däruppe bland svartvita moln och vaktmästarna runt om på bandyarenorna får dagen efter lappa ihop målnäten efter att den svartvita tornadon dragit fram.


Men det många glömmer bort att titta på är hans uppoffrande arbete i det defensiva. Vet inte vad det stod i matchen i kväll men det var då avgjort och stängt i alla fall då Edlund förlorar bollen i höjd med offensiva straffområdet. Inte hela världen vid ställningen 2-12 eller var det var. Men för Christoffer handlar det om så mycket mer. Han ville bestämt visa att hans tappade boll inte skulle drabba laget, så han satte fart efter den stackars Tillbergaspelaren och strax efter mittlinjen var han upphunnen och uppäten. Hur jävla läckert som helst.


Det blev alltså en promenadseger i ABB Arena för SAIK. 13-3. Om Tillbergas självförtroende och moral var i botten efter 4-15 på Zinken för några dagar sedan, så är den nog långt ner under dyn i det här läget. TB stod upp under dom första 15 minuterna men sedan öppnades svängdörrarna rejält och SAIK passade på att krascha kalaset direkt.


Och det var ungdomarna som satte tonen. I lördags så såg jag Albin Thomsen live för första gången. Jag blev både överraskad och glad. I dag såg jag honom på dataskärmen för första gången. Nu var jag inte överraskad längre men fortsatt glad. Nytt mål och lika frejdig skridskoåkning och teknik. Jag undrar jag om det blir en till resa till Västerås för honom, redan i övermorgon?


En annan Albin, Airisniemi spelade först osjälviskt fram just nämnda Thomsen till 2-0. Sen drog han till med kanske SAIK:s vackraste mål för kvällen då han urläckert dansade igenom TB-försvaret med en klubba-skridsko och satte 3-0 medan TB-killarna delade på korven med bröd… Albin har tagit enorma kliv till den här säsongen och fortsätter han utvecklas i den här takten så kommer vi att få se många fler läckerheter från hans sida.


Det är som sagt jätteroligt att se dom här unga grabbarna ta för sig som dom gör. Nu var väl det här kanske ingen match som man låg och grubblade länge på i går kväll. Ett stort eldprov kommer redan på torsdag då man återvänder till ABB Arena för möte med VSK. Jag bir inte förvånad om jag får hylla dom här killarna då också.


Den saknade pusselbiten i 97-eran, Joel Engström fanns ju också på isen i kväll. Och han var Tillbergas bäste spelare och hans mål var i minst lika god klass som Airisniemis. Kul att se hur Joel har utvecklat sitt spel i TB och han kommer bli väldigt viktig för ett lag som kommer att få kämpa där nere i botten. Han har vässat på sin skridskoåkning ännu mer och även sitt skott. Roligt att se.


I det smått fantastiska serieupplägget så väntar nu en dag hemma, innan man reser samma väg tillbaka på torsdag för att då ta sig an mesta mästarna, VSK. Då kommer det inte finnas lika mycket fria ytor som det fanns i kvällens match. Men SAIK gick nog inte på full fart någon gång under den här matchen, så krafter finns det nog. Fattas bara när värsta rivalerna står på andra sidan.


Västerås SK. Detta lag som man aldrig blir riktigt klok på. Jag sågade dom hårt efter World Cup. Vem är det som sitter och får käka sur gurka nu då? Fyra raka segrar. 20-6 i målskillnad efter klara 5-0 mot Sirius på finalarenan, Studenternas. Nä, jag ger upp. Det grönvita monstret har vaknat. Får se om det är det svartvita stålet som betvingar det först.


Andelen trisslotter som sålts i Bollnäs har sedan seriepremiären ökat drastiskt. För är det något lag som haft fru fortuna med sig i slutminuterna på Sävstaås, så är det Bollnäs. I dag skrapade man fram ett segermål i den 89:e matchminuten mot Vänersborg. Nitlotten den här gången drogs av Simon Blomqvist i Vänersborg som gör det mest förbjudna man kan göra i bandy, försöka spela in i plan i straffområdet. Rullgardin ner och 600 km blytung bussresa hem….


Tre uddamålsvinster på Sävstaås ger Bollnäs en andra plats i en och för sig gravt haltande tabell. Trots ”Plötsligt händer det” känslan, så tyder det ändå på en stark moral i det här gänget. Kanske läge att ta förra årets silverlag på allvar ändå….


1213 personer upplevde dramatiken. Fick på pälsen tidigare i veckan av Bollnäsfans över den skrala publiksiffran när SAIK-Sirius spelade. Vet inte om 1213 i en på papperet jämnare match, gör att jag drabbas av ett Hallelujah moment direkt….


I Vetlanda kanske ändå ett Hallelujah moment inträffade. Vetlanda står nämligen inte på noll poäng längre. 11-3 mot Tellus skickade smålänningarna upp från 13:e plats till 9:e likt en dans i neon. Och Jocke Andersson visade varför han står lågt i odds hos alla spelbolag som tänkbar skyttekung. 4 mål från hans klubba i dag. I morgon spelas inte Det gör ont på den lokala radiostationen i alla fall….


Som bandynörd får man en sådan här kväll jobbigt att försvara sporten efter resultaten som blev i några av matcherna. Men vet ni. Oavsett hur många förståsigpåare som kommer i morgon och klankar ner på den här underbara sporten, kommer jag står där, stolt och rak i ryggen och hålla en dåres försvarstal. Målen. Farten. Passningarna. Dramatiken. Hörnorna. Ja, allt detta och ännu mer finns i den ädlaste sporten av alla, bandy.

Av Thomas Forsberg - 5 november 2017 11:15

10-0 mot Sirius. Christoffer Edlund gör sex mål, igen. Verkar ganska tydligt att hans målsinne är uppskruvat på topp just nu. Han hittar rätt med skott från alla möjliga vinklar och vrår. Han hittar rätt med åkningarna. Och i går kom också det första hörnmålet. Crille har nu gjort 14 mål på 3 matcher. Snitt på lite drygt fyra mål per match. Givetvis så kommer han inte att kunna hålla det snittet men jag säger redan nu att årets skyttekung är redan klar. Hotet är inga andra spelare, utan skador och sjukdomar är nog det enda hotet. Så käka C-vitaminer och håll dig frisk, Crille.


Albin Thomsen. Har ni hört talas om honom? Det hade jag knappt gjort fram tills i går. Då presenterade sig denna 17-åring på allvar. En Lidköpingskille som går bandygymnasiet i Sandviken. Och nu ligger han på andra plats i SAIK:s skytteliga efter tre matcher med två mål. Tänk er själva att göra sin elitseriedebut och stänka dit två baljor. Och det var inga dåliga mål heller. Det första var en kanon långt utifrån och det andra ett genombrott där han behärskat la dit bollen i nät.


I Albin så finns mycket bandy. Han har en väldigt fin skridskoåkning där jag tycker mig se en typ Hans Åström, för er som kommer ihåg kung Hasses graciösa skridskoteknik. Sen verkar det finnas ett skott som redan nu är hårt och träffsäkert. Nu är han bara 17 år än så med ca 200 timmar till på gymmet, så har Crille och EP en utmanare i skytte. Ska bli intressant att följa den här grabben och det var roligt att Muhrén och Edlund släppte fram honom. Det visar verkligen att man menar allvar med att satsa på det yngre förmågorna den här säsongen. Sen får vi hoppas att Albin väljer att stanna kvar i Sandviken efter det att hans studier är över. Jag antar att redan nu så sjunger Sixtensson och det andra i Lidköping, locksånger för att försöka locka hem pöjken…


En annan som man måste nämna är ju målvakten Anton Sandsjö som fick chansen i går och tog den. Ok att Sirius inte skapade kanske en hel arsenal av möjligheter men att hålla nollan är ändå en bedrift i en sport som bandy. Bara att sätta ett kryss i CV:et för det. Och bra av tränarduon att ge Anton chansen också. Han är en ung och klok målvakt som vet att Joel är första valet. Men när chansen ges så gäller det att vara med. Ser en lovande framtid hos Anton.


Sen var det var en annan ung kille som gjorde debut på elitserie is i går. Men han gjorde inget mål. Han gjorde inte ett enda byte faktiskt. Men lika glad var han ändå. Hugo Forsberg var nämligen matchmaskot i går och bara att ”hänga” med det stora grabbarna, var nog jämförbart med att göra mål. Från lunchen fram till avslag så var han A-lagsspelare för en stund och man såg när han gled omkring på isen, att det var ganska så trevlig lördagsaktivitet.


 


Hugo hade frågat mig några dagar innan om det skulle bli mycket folk på läktaren och jag kanske levde i någon fantasivärld när jag drog till med 1200. Jag trodde inte det då när han ställde frågan. Men när spelarna gled in på isen under dånande musik så gjorde man det inför hälften av vad jag sagt. Nu tror jag inte att det båda matchmaskotarna brydde sig så mycket om det, utan deras fokus kanske låg på att inte ramla när man åkte runt i mittcirkeln och hälsade all den publik som tagit sig till matchen. Men allvarligt. 647 personer…. Mindre än hälften av vad som kom och såg premiären mot Motala förra söndagen.


Ok. Det fanns några parametrar som talade för en dålig publiksiffra. Vägg i vägg med Göransson spelade SIF en helt avgörande match i fotbollens farstu,division 1. Matchstart 14. Så visst, dom som har intresse i båda sporterna skulle hinna med båda. Men plånboken kanske inte visar lika stort intresse. Säg att 300 personer föll bort den vägen.


Klockan 18.00 spelade Brynäs match inne i Gävle och även om man har gått tyngre än en damcykel uppför Åreskutan i årets elitserie så är lördagar mer hockey än vad bandy är. Så kanske ett hundratal försvann längs E16 in till Gävle.


Lördag klockan 16.00 är också PL-time. Det vill säga Premier Leauge. Och det tappar man också folk på. Tro mig.


Jag tror att om man hade kunna spelat den här matchen på fredagen så hade vi haft en publiksiffra som landat runt den som var i premiären. Nu rådde det Halloween stämning i arenan då med skridskodisco och det säger jag inget om. Det var väldigt bra arrangerat med mycket folk och A-lagsspelare på plats. Och det står ju i några papper från 2009 att barn och ungdomar ska sättas före elit. Fine. Men säg att man lagt matchen i dag, söndag då. Jag tror faktiskt att man klarat 1000-gränsen då också. Som jag ser det så är det bara en lördag på hela bandyåret som kommer att locka folk. Den tredje i mars…


Man kan titta på det andra två matcherna som spelades i går. Hammarby-TB sågs av 1322. Hammarbys kassör dansade nog inte hela vägen till banken efter det..

Vänersborg-Vetlanda sågs av 1425. En i mina ögon svag publiksiffra även det.


Jämför det med fredagens två matcher, Villa-Edsbyn och Bollnäs-Broberg som tillsammans lockade 6882 personer. Ok. Det var två matcher med helt andra förutsättningar. En toppmatch i publiksäkra Lidköping och ett hälsingederby. Hade säkert lockat mycket folk en lördag klockan 16 dom med. Men inte fullt lika mycket, tror jag.


Att SAIK har ett lag som kan vinna guld råder det inget tvivel om. Man spelar också en rolig och offensiv bandy som förtjänar mycket mer publik och att det endast kommer 647 personer för att se en match, är inte bara dåligt. Det är skamligt dåligt. SAIK står för underhållning i världsklass men publiken sviker. Vad kan man göra åt det? Ja, spelarna i svartvitt kan inte göra så mycket mer än att fortsätta bjuda på bra bandy. Det här handlar om att få ortsbefolkningen att fatta det. Att fatta att SAIK 2017/18 är ett fantastiskt bra bandylag och även om en del matcher kommer att sluta som den i går, så bör man ändå ta sig till arenan när det är match. Många av spelarna i årets lag har spelat landbandy på gatorna i Sandviken som små. Det är grannpojken som spelar. Det finns mer S-märkt i detta lag än vad det har gjort på många år. Se till att upptäck det ni också. Innan det är för sent. Det finns ju ett överhängande hot som kallas elitlicens….


Som vanligt i bandyn så är det uppdelad omgång som gäller och det känns så där faktiskt. Lite som att öppna en godispåse på fredagskvällen och sedan få vänta i flera dagar innan man får äta upp det som är kvar. Och då har man nästan tappat sugen… Här måste bandyförbundet tänka om, anser jag. Fulla omgångar är viktigt för bandyn. Finns ju inga tv avtal som måste följas här.


Men för att börja med första karamellerna då. Villa slår Edsbyn med 3-1 på fredagskvällen inför stor publik. Villa fortsätter att övertyga och har alltså tre raka vinster, varav två hemma segrar mot starka Bajen och Edsbyn. Esplund saknas ju. Eller gör han det, egentligen? Är det så att avsaknaden av trollkarlen gör att lärjungarna växer? Imponerande är det i alla fall så här långt.


I hälsingederbyt såg Broberg länge ut att man skulle radera ut Sävstaåsspöket. Man brukar ha svårt där men i fredags så såg det ut att bli ändring på det. Ledning i halvtid med 2-0. Men spöket uppenbarade sig igen och Bollnäs kunde vända på hela allhelgona steken och vinna med 3-2.

Det jag dock tar med mig från den matchen är hur domarna kunde undvika att ge Oscar Olsson matchstraff för det huvudlösa slaget mot Fryklunds huvud i början av matchen. Kamperin får två matcher för en bentackling och Olsson klarar sig helt. Ja….


Hammarby krossar TB med 15-4. Ja, vad kan man säga om det? Jag provar med att Hammarby blir att räkna med i år och TB kommer att få fullt upp med att ha något lag bakom sig i februari…


Vänersborg tar sina två första poäng när man vinner över Vetlanda med 5-2. Väldigt efterlängtad seger säkert för Holopainen och hans mannar. Frågan är om det är början på en resa uppåt eller inte.


För Vetlanda fortsätter mardrömmen. Fjolårets säsong skulle ju inte upprepas. Faktum är att man inlett sämre. Förra året hade man i alla fall en poäng efter tre matcher. I år står man på noll, nada och nothing. Blir det inga poäng på tisdag hemma mot Tellus har vi säsongens första kris.


 

 

Presentation


Thomas nu fyllt 43 bloggar om bandy och framförallt SAIK

Länkar

Fråga mig

9 besvarade frågor

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Kalender

Ti On To Fr
      1 2
3
4
5
6
7 8
9
10 11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2018
>>>

Följ bloggen

Följ densvartvita bloggen... med Blogkeen
Följ densvartvita bloggen... med Bloglovin'

Droppnätet


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se